Det råder politisk oenighet om public service och Socialdemokraterna menar att regeringspartierna kommit med ändringar i slutet av utredningsarbetet.
Här kommer tre punkter om public service-utredningen.
Det här handlar det om
Sverige har en lång tradition av bred politisk enighet kring public service (SVT, SR och UR). Det som debatterats i dagarna är ett betänkande för perioden 2026–2033. Enigheten kring public service har varit stor i Sverige, men kritik, mest från den politiska högersidan, kring en ”vänstervridning” har tilltagit.
Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges radio, menar dock att det är överdrivet.
Det här tycker partierna
De traditionella politiska blocken har historiskt haft olika åsikter om public service. I det aktuella betänkandet reserverar sig S, V, MP och C mot flera förslag från majoriteten. Det handlar bland annat om pengar, där de reserverande partierna vill ge mer. De är också emot en sammanslagning av public service-bolagen, vilket nu ska utredas. Dessutom är de oense om bolagens agerande på andra plattformar än sina egna, där majoriteten förespråkar vad man kallar ”återhållsamhet”.
Socialdemokraternas talesperson Lawen Redar är skarpt kritisk. Hon menar att Tidöpartierna valt att ”förhandla sinsemellan” och kommit med ändringar i slutet av arbetet, rapporterar SVT.
– Jag är upprörd över att Tidöpartierna har behandlat en parlamentarisk sammansatt kommitté på det här sättet.
Så mycket pengar handlar det om
Kritiker hävdar att public service kommer att få mindre pengar framöver. Majoriteterna betonar att det inte handlar om en ”slakt”, utan att det är samma nivå av finansiering som tidigare. Utredningen föreslår dock en modell med mer pengar i början och mindre på slutet av de åtta åren.
Oppositionen är skarpt kritiska och menar att detta innebär nedskärningar i programutbudet och i journalistiken.
– Konsekvensanalysen av medelstilldelning stämmer inte överens med de konsekvensanalyser vi har. Vi menar att som en del av totalförsvaret och de kraftigt ökade behoven som bolagen har för att säkerställa en beredskaps- och säkerhetsinsats kommer inte tillförsäkras med den här medelstilldelningen, säger Lawen Redar (S) till DN.
Om man hade fortsatt med en tvåprocentig årlig uppräkning, skulle anslaget ha varit större 2033 jämfört med den föreslagna modellen. Sveriges Radios vd, Cilla Benkö, är kritisk och pekar på risken för omfattande besparingar som kan leda till färre journalister och program, särskilt med tanke på det allvarliga säkerhetspolitiska läget.
Om man i stället för den förslagna modellen hade behållit en tvåprocentig årlig uppräkning skulle anslaget ha varit större 2033 jämfört med den modell som utredningen nu föreslår. Sveriges Radios vd Cilla Benkö är kritisk:
”Jag ser en betydande risk att Sveriges Radio tvingas till omfattande besparingar som kommer att innebära färre journalister och färre program i en tid när det säkerhetspolitiska läget är allvarligare än på decennier”, skriver hon i ett pressmeddelande.