PolitikSkärpta straff och mer pengar till kvinnojourerna – regeringens krafttag mot mäns...

Skärpta straff och mer pengar till kvinnojourerna – regeringens krafttag mot mäns våld mot kvinnor

Stora ekonomiska satsningar och flera viktiga straffskärpningar ska stärka arbetet för att minska kvinnors utsatthet.

Regeringen har lagt fram ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I åtgärdsprogrammet, som är underskrivet av jämställdhetsminister Eva Nordmark (S), står att arbetet är högt prioriterat och att man även måste arbeta brett för att ”motverka de maskulinitetsnormer och föreställningar om manlighet som orsakar våldsamhet”.

En av de viktigaste förutsättningarna för ett effektivt arbete mot mäns våld mot kvinnor är att det finns en långsiktighet. Regeringen kommer därför att prioritera att satsa mer pengar på att minska kvinnors utsatthet.

Under 2022 och 2023 vill regeringen avsätta 350 miljoner kronor till det här viktiga arbetet. Det är en höjning med 215 miljoner för 2022 och 270 miljoner för 2023. Från och med 2024 föreslår man att nivåerna permanent sätts till minst 300 miljoner kronor per år.

Flera skärpta straff

De senaste åren har regeringen infört flera viktiga straffskärpningar. Bland annat höjdes straffen för våld och andra kränkningar i nära relationer. Dessutom infördes barnfridsbrott, vilket gör det kriminellt att utsätta ett barn för synen att mamma blir slagen.

– Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. Våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för ojämställdhet mellan könen. För en feministisk regering kommer frågan om att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor alltid att vara högt prioriterad, säger arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark.

Regeringen har även skärpt straffen för olika hedersrelaterade brott. Om heder är en faktor i brottet ska det nu se som en försvårande omständighet och leda till hårdare straff.

Under de närmaste åren föreslås även strängare straff för sexköp, så att böter helt tas bort ur straffskalan.

Stöd till särskilt utsatta grupper

Det finns många brott som drabbar kvinnor oftare än män. Men den som tillhör en utsatt grupp löper en ännu större risk att utsättas.

Det kan exempelvis handla om att sexualbrott på internet oftare drabbar den som är ung, men unga är även överrepresenterade när det gäller relationsvåld. Hedersbrott finns i hela samhället men är vanligare i vissa grupper. Även kvinnor med missbruk eller en funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för brott.

En annan utsatt grupp är kvinnor som har det sämre ställt ekonomiskt. En kvinna som riskerar att förlora sin bostad eller inte kunna försörja sina barn blir oftare kvar i en relation, trots våld.

– Grunden för ett jämställt samhälle är en jämställd arbetsmarknad. Genom eget arbete och egen försörjning kommer frihet, gemenskap och utveckling. Ekonomin ska aldrig vara ett hinder för att lämna en våldsam relation, säger jämställdhetsminister Eva Nordmark.