De rikaste kan leva över tio år längre än de fattigaste.
Skillnaden i förväntad livslängd har mer än tredubblats sedan 1960-talet, enligt en ny studie.
– Många är inte medvetna om problemen, säger folkhälsovetaren Fatuma Mohamed.
Även under perioder då Sveriges välfärdsstat expanderade, från 1960-talet fram till slutet av 1980-talet, så växte klyftorna.
Eftersom även inkomstskillnaderna ökat de senaste 30 åren som studien tittat på, i takt med skillnaden i livslängd, så går det att dra slutsatsen att det inte bara är ekonomisk ojämlikhet som ligger bakom skillnaden, enligt forskarna vid högskolan i Jönköping.
– Vi tänker att inkomst är viktigt, men att livsstilsfaktorer har varit en starkt bidragande faktor till att personer med högre inkomst lever längre, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi och en av forskarna bakom studien.
Överbryggande kunskaper
Ekonomiska svårigheter kan däremot göra det svårt att välja hälsosamma val, enligt Fatuma Mohamed, som är folkhälsovetare på Region Stockholms Transkulturellt centrum.
Hennes jobb består till stor del av att informera socioekonomiskt svaga grupper om hur olika val kan påverka hälsan.
– Individen har ett ansvar. Men samhället har också ett ansvar att skapa rätt förutsättning för individen, säger hon.
Fatuma Mohamed anser att det finns ett kunskapsglapp mellan makthavare och utsatta personer.
När man försökte att få kvinnor i förorter att gå på mammografikontroller och skickade ut bussbiljetter till dem kritiserade hon insatsen i lokalnyhetssajten Nyhetsbyrån Järva.
Kvinnorna har redan månadskort och åker till jobbet varje dag, framhåller hon. Däremot har de osäkra anställningar som gör att de inte vågar tacka nej till arbetspass. Det, tillsammans med bristande information om varför det är viktigt att undersöka sig i förebyggande syfte, gör att de inte kommer på mammografi.
– Jag tycker att personer med ansvar behöver känna till vilka problem som finns i samhället, säger hon.
Vill hellre veta hur man får jobb
När Fatuma Mohamed är ute och föreläser om hälsa och hälsosamma val för personer med låg socioekonomisk status har hon fått höra att det hon rekommenderar är för dyrt, och att hon borde informera om hur de får jobb i stället.
Den ekonomiska stressen kan leda till psykosomatiska besvär och sämre sömn, samtidigt som pengabrist har en direkt påverkan på vilka val man kan göra av hälsoskäl, konstaterar hon.
– En person kan välja att köpa grönsaker för pengarna som blir över efter hyran, men vara stillasittande på grund av att den inte har råd med en jacka eller bra skor för att komma ut under vintern.