Krympflation är ett ord som blivit allt vanligare på senare år. Det beskriver när en vara blir mindre i storlek eller innehåll – men behåller samma pris eller till och med blir dyrare.
Det kan handla om chokladkakor som väger 20 gram mindre, chips-påsar med färre chips eller toapappersrullar med färre ark.
Fenomenet har blivit vanligare i takt med att inflationen har ökat. Företag försöker undvika att höja priserna för mycket, eftersom kunderna då kanske slutar köpa. Istället behåller de priset – men minskar mängden.
Ett exempel på krympfaltion
Om du köpte ett smörpaket för 75 kronor 2023 och det vägde 600 gram, men det 2024 bara väger 500 gram – och ändå kostar 75 kronor – då har du drabbats av krympflation.
Detta är något som märks tydligast i mataffären. Många konsumenter reagerar först inte på förändringen, eftersom förpackningen ofta ser likadan ut. Det gör krympfaltion till ett sätt för företagen att smyghöja priserna.
Varför sker krympflation?
Krympflation hänger ihop med inflation. När det blir dyrare att tillverka varor – på grund av höjda priser på el, råvaror eller transporter – vill företagen ändå behålla sin vinst. Ett sätt att göra det är att minska mängden produkt, men fortsätta ta betalt som tidigare.
Det är alltså inte alltid kunden märker vad som händer. Det gör det svårare att jämföra priser och påverkar förtroendet för marknaden. Flera konsumentorganisationer i Europa har därför börjat uppmärksamma problemet.
Vilka varor drabbas?
Krympflation syns oftast på:
• Snacks och godis
• Mejeriprodukter
• Toalettpapper och hushållsprodukter
• Flingor och kaffe
Fenomenet är särskilt kännbart för låginkomsttagare, barnfamiljer och pensionärer – grupper där varje krona räknas i vardagen.
Vad säger partierna och regeringen?
Krympflation har väckt politisk debatt i Sverige. Flera partier har lagt fram olika förslag på hur man kan motverka det.
Socialdemokraterna har krävt hårdare krav på tydlig prismärkning och vill att konsumentverket får i uppdrag att granska fenomenet. De menar att vanliga hushåll inte ska behöva bli lurade i matbutiken. S vill också ha en varningstriangel som markerar varor som blivit mindre utan att priset sänkts.
Regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, har hittills varit mer försiktiga. Finansminister Elisabeth Svantesson har sagt att marknaden måste få fungera och att regeringen i första hand fokuserar på att “bekämpa inflationen i stort”. Regeringen har inte lagt några konkreta förslag för att komma åt krympfaltion.