Jimmy Carters största politiska framgång som USA:s president var att Israel och Egypten slöt fred.
Men han fick inte loss amerikanerna som hölls som gisslan på USA:s ambassad i Teheran och var impopulär när han förlorade valet mot Ronald Reagan 1980.
Som expresident fick han Nobels fredspris för sitt arbete för mänskliga rättigheter.
Demokraten Carter lämnade Vita huset 1981, men var mycket aktiv även efter sin tid som president. Han arbetade med demokratifrågor, för mänskliga rättigheter och mot folksjukdomar via Cartercentret som han grundade i hemstaten Georgia 1982.
2002 mottog han Nobels fredspris för sitt arbete.
– I Vita huset var det storpolitik, som fredsuppgörelsen mellan Israel och Egypten på Camp David. Då träffade jag världsledare och diplomater. Därefter har jag träffat vanliga människor och kunnat förstå deras problem, sade Carter till TT vid ett Sverigebesök 2014.
Drev jordnötsfarm
Carter föddes i sydstaten Georgia den 1 oktober 1924. Innan han blev politiker var han befälhavare på en kärnvapenbestyckad atomubåt.
När hans far dog återvände han hem till Plains i Georgia för att driva familjens jordnötsfarm. Han intresserade sig för politik och valdes till guvernör i delstaten 1971. Hans stora insatser för att integrera den svarta befolkningen i samhället bidrog till att han förlorade nästa guvernörsval.
I stället lyckades Carter sensationellt bli vald till president, med knapp marginal över republikanen Gerald Ford. När han tillträdde 1977 övertog han ett USA nedbrutet av motgångarna i Vietnam och Watergateaffären som ledde till president Richard Nixons avgång.
Ekonomiska utmaningar
Den blide och djupt kristne Carter gynnades av att han inte varit verksam i det skandalomsusade Washington DC och lanserades som en ny kraft.
Snart hopade sig dock ekonomiska utmaningar med hög inflation och arbetslöshet. Under hans ämbetsperiod myntades begreppet eländesindex, summan av arbetslösheten och inflationen.
Undertecknandet av Camp David-avtalet 1978, där Egypten formellt erkände staten Israel, blev Carters största framgång som president.
Men han stötte på motstånd när han försökte lansera de mänskliga rättigheterna som ett rättesnöre. Ett exempel är krisen i Iran där Carter drog in stödet till shahen av Iran på grund av dennes förtryck, vilket delvis ledde till den islamiska revolutionen och ayatolla Khomeini till makten.
USA:s ambassad i Teheran ockuperades och 52 amerikaner hölls som gisslan i 444 dagar. De frigavs bara timmar efter Carters avgång. Gisslankrisen tyngde demokratens sista år på presidentposten och bidrog till att han inte blev omvald 1980.
Bob Dylan-fan
Jimmy Carter hade ett brinnande musikintresse. Den unge Carter uppskattade den gospel han hörde i kyrkorna i Georgia. Senare upptäckte han Bob Dylan och blev betagen av lyriken; Carter skrev själv poesi.
Vid fredsprisceremonin 2002 framförde countryikonen och vännen Willie Nelson ”Georgia on my mind”. Bredvid stod Carter och sjöng med.
2007 var Carter en av medgrundarna till The Elders, en grupp globala ledare med Nelson Mandela i spetsen som engagerar sig för fred och mänskliga rättigheter. Hemma i Plains undervisade han i söndagsskolan
Vid hans sida fanns ständigt hustrun Rosalynn Carter. När hon avled i november 2023 hade de varit gifta i över 77 år. Paret fick fyra barn.
2015 diagnostiserades Carter med lever- och hjärncancer. Han tacklade sin vacklande hälsa med lugn.
– Jag är helt tillfreds med vad som än kommer. Jag har haft en spännande, äventyrlig och glädjande tillvaro, sade han samma år.
Jimmy Carter avled under söndagen 100 år gammal.
Fakta: Jimmy Carter
Demokraten James Earl Jimmy Carter föddes 1 oktober 1924 i sydstaten Georgia. Gifte sig 1946 med Rosalynn Carter. Paret fick fyra barn.
Var jordnötsfarmare och befälhavare på kärnvapenbestyckad ubåt innan han blev guvernör i Georgia 1971–75.
USA:s president 1977–81. Vann över republikanen Gerald Ford, besegrades fyra år senare av republikanen Ronald Reagan.
Carter stod bakom Camp David-avtalet 1978 om fred mellan Israel och Egypten.
Carter misslyckades med att lösa gisslankrisen i Iran, där amerikanska medborgare hölls som gisslan.
Carter sökte minska spänningarna med Sovjetunionen, vilket avbröts med den sovjetiska ockupationen av Afghanistan 1979. USA gav stöd till muslimska motståndsrörelser i landet. Vissa blev grogrunden till terrorrörelsen al-Qaida.
Grundade Cartercentret 1982, fick Nobels fredspris 2002 för arbete med freds- och demokratifrågor.