Krigslagar, också kallat martial law, är en särskild typ av lagar som gäller vid krig eller överhängande krigsfara.
Vanligen införs genom krigslagar särskilda bestämmelser för ett lands styrelseskick eller myndigheters verksamhet, i synnerhet vad gäller militärens befogenheter.
Den 3 december 2024 infördes krigslagar i Sydkorea då presidenten utlyste undantagstillstånd, något som MT tidigare rapporterat om.
I vissa länder kan krigslagar innebära att delar av statsapparaten övergår till militär kontroll, samt att straffen för vissa brott som hotar landets försvar skärps tillfälligt.
Krigslagar är en del av den nationella lagstiftningen och ska inte förväxlas med krigets lagar, som regleras av folkrätten.
LÄS MER: Pinsamma missen i Moderaternas skolutspel – stavar fel
Krigslagar i Sverige
Under den svenske kungen Gustav II Adolfs fälttåg i Tyskland införde kungen strikta krigslagar som inkluderade dödsstraff för 44 olika förseelser, exempelvis att ”missbruka Guds namn”, lämna tjänst utan tillstånd eller begå våldtäkt.
I Sverige finns ett system av så kallade fullmaktslagar som regeringen kan besluta om vid krig eller krigsfara. Dessa lagar kan också träda i kraft automatiskt vid högsta beredskap. Riksdagen kan inte förhindra att lagarna träder i kraft, men har rätt att upphäva dem i efterhand.
Fullmaktslagarna medför betydande förändringar, bland annat reglering av näringsverksamhet, utrikeshandel och prissättning samt ger staten rätt att beslagta privat egendom.
Förutom dessa särskilda lagar som enbart gäller vid krig eller krigsfara finns det även bestämmelser i ordinarie svensk lagstiftning som kan tillämpas vid liknande krisförhållanden. Ett exempel är strafflagstiftningen, där dödsstraff för vissa brott under krigstid var tillåtet fram till 1972, trots att dödsstraffet för fredstid avskaffades redan 1921.