Trots att anonyma donationer till politiska partier är förbjudna, visar en ny rapport att dolda pengar fortsätter att påverka svensk politik genom stiftelser och föreningar.
Hemliga donationer fortsätter att utgöra ett hot mot transparensen i svensk politik.
Enligt en ny rapport från Tankesmedjan Tiden, ”Det dolda politiska spelet”, utnyttjas fortfarande kryphål i lagen om partifinansiering, vilket gör det möjligt för privata intressen att påverka politiken utan insyn.
Rapportens författare Emma Fastesson Lindgren varnar för att detta undergräver förtroendet för demokratin.
Föreningar och stiftelser kringgår lagen
Ett av de största problemen är användningen av föreningar och stiftelser som tar emot stora anonyma donationer och sedan slussar pengarna vidare till politiska partier.
Trots att direkt anonyma donationer till partier är förbjudna, har denna metod gjort det möjligt att kringgå lagen. Ett aktuellt exempel är Sverigedemokraternas Insamlingsstiftelse för svensk konservatism, som enligt rapporten fortfarande inte har redovisat sin årsredovisning för 2023.
Författarna lyfter fram att detta inte är unikt för Sverigedemokraterna. Även andra politiska krafter använder sig av liknande strukturer.
”Att politiska stiftelsers utbetalningar är anonyma är ingen naturlag”, skriver hon i Expressen.
Trots detta fortsätter dessa stiftelser att operera utan tillräcklig granskning eller transparens, vilket innebär att allmänheten inte får veta vilka intressen som ligger bakom.
Opinionsbildning finansieras i skymundan
Rapporten avslöjar också hur anonyma donationer används för att finansiera opinionsbildning som gynnar specifika politiska partier.
I ett uppmärksammat fall från Kalla Fakta 2022 framkom det att Moderaternas tidigare partisekreterare och nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer gav en donator råd om hur man kunde ge pengar till politisk verksamhet utan att direkt kopplas till partiet. I stället rekommenderade han att pengarna kunde doneras till ”verksamheter som inte är knutna till oss på det sättet men som är till stor nytta för oss”.
Tankesmedjan Timbro och Stiftelsen fritt näringsliv, som båda har kopplingar till Moderaterna, är exempel på organisationer som finansierar opinionsbildning i syfte att påverka politiken. Stiftelsen Fritt Näringsliv har sedan 2010 betalat ut över 46 miljoner kronor till hemliga projekt, utan insyn för allmänheten.
Förslag för att öka transparensen
I rapporten föreslås flera åtgärder för att förbättra transparensen i partifinansieringen.
– Svensk lagstiftning är för svag när det kommer till partifinansiering och politisk verksamhet. Dolda finansierar kan idag styra politiken. Det är dåligt för demokratin. Det behövs reformer, som rapporten föreslår, säger Fastesson till Morgon-Tidningen.
Bland annat vill hon införa krav på insyn i stiftelser som ägnar sig åt opinionsbildning eller stöd till politiska partier. Dessutom föreslås att stiftelser som använder sina inkomster i politiskt syfte ska förlora sitt skatteundantag och att deras utbetalningar ska beskattas.
Ett av de viktigaste förslagen handlar om att Länsstyrelserna ska bli skyldiga att publicera stiftelsernas årsredovisningar digitalt och göra dem sökbara för allmänheten. På så vis skulle journalister, forskare och allmänheten få bättre möjligheter att granska ekonomiska flöden till och från politiska organisationer.
Ny myndighet
För att stärka övervakningen av partifinansieringen föreslår Fastesson även inrättandet av en ny myndighet: Myndigheten för transparent partifinansiering och samhällspåverkan. Denna myndighet skulle ta över vissa uppgifter från Kammarkollegiet och Länsstyrelserna och fokusera på att granska stiftelsers ekonomiska kopplingar till politiska partier.