Högerpartierna lovade guld och gröna skogar, men redan har flera tunga vallöften dragits tillbaka.
Den här artikeln är uppdaterad 1 december med nya löftesbrott.
Antalet vallöften har ökat dramatiskt de senaste tjugo åren, men forskning visar att omkring 90 procent av alla löften blir genomförda om ett parti hamnar i regeringsställning.
Så verkar dock inte vara fallet med Ulf Kristerssons regering, som har inlett mandatperioden med att totalt misslyckas med att uppfylla flera av sina viktigaste vallöften.
Kraftigt sänkta bensinpriser
Den nya regeringens allra första budgetutspel var att bensinpriset skulle sänkas med en krona. Vid pump blir den faktiska skillnaden bara ören, vilket är långt ifrån de vallöften som gavs.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lovade snabba sänkningar på bensin med tre till sex kronor och upp till tio kronor för dieseln. Men när det blev dags att leverera underpresterade de alltså rejält.
Det är dock en person som inte håller med om det, nämligen statsminister Ulf Kristersson. På en direkt fråga om han har förståelse för att människor är besvikna för att de utlovade kronorna i sänkning bara blev ören nekar han bestämt:
– Nej, det har jag ärligt talat inte. Vi gör precis det vi sa i valrörelsen, säger Kristersson till Svenska Dagbladet.
Elprisstöd innan vintern
I valrörelsen sa såväl Ulf Kristersson som Ebba Busch att ett elprisstöd skulle vara på plats till första november, så att oroliga elkunder skulle få en tryggare vinter. Så blev det inte.
Istället ska elstödet, om inget oförutsett händer, betalas ut i februari. Stödet till hushållen kommer alltså inte innan jul som utlovat, utan istället flera månader senare när vintern går mot sitt slut.
Och än värre är det för företag i södra Sverige. Det finns ännu inga uppgifter om när de kan få stödet, vilket riskerar att leda till fler konkurser.
En som Ulf Kristersson lovade hjälp innan jul var Joel Lindqvist, ägare av en chokladbutik i Malmö, men likt alla andra får han snällt vänta medan elräkningarna fortsätter att rusa.
– Det var kanske lite naivt att tro på det, säger han till Expressen.
Högkostnadsskydd för el
Ett annat löftesbrott är hur själva elstödet ser ut. Istället för det utlovade högkostnadsskyddet blev det en retroaktiv kompensation för räkningar som redan är betalda. Staten kommer alltså inte gå in och från en viss kostnad, så som man gjort i Norge.
Eftersom kompensationen dessutom bara gäller för de som bor i landets södra delar står norra Sverige helt oskyddade inför prisrusningar i vinter.
När elpriserna nu rusar i norr står hushåll och företag helt utan hjälp under vintern.
Skattehöjarstopp
Moderaterna lovade ett ”skattehöjarstopp”, men bara ett par veckor efter att den nya regeringen tillträtt har de trots allt valt att höja vissa skatter. Det handlar framförallt om momsen för reparationer av bland annat cyklar och skor.
Regeringen slopar även skattesubventionen för mer klimatsmarta bilar, vilket gör att priset för en elbil ökar med omkring 70 000 kronor.
Dessutom höjs skatten på alkohol och tobak vid årsskiftet, tvärtemot vad M och SD tyckte innan valet.
Sänkt skatt på ISK
En skatt som högern gärna talar om. Sommaren 2021 blev det ramaskri från höger när Socialdemokraterna lyfte frågan om att höja skatten för de som hade allra mest på sitt ISK-konto.
Innan valet lovade såväl Moderaterna som Sverigedemokraterna att ISK-skatten inte skulle höjas, då skattehöjningar skulle göra sparformen ”mindre attraktiv”.
Väl vid makten lät det annorlunda och nu står det klart att skatten blir mer än dubbelt så hög.
Slopat amorteringskrav
Bara en vecka innan valet sa Elisabeth Svantesson att amorteringskravet skulle pausas för att stötta hushåll under ekonomisk press.
– Vi vet att det kommer att bli tufft, sa den dåvarande finansministerkandidaten till Dagens Industri.
Nu när hon blivit finansminister låter det annorlunda, trots att de ekonomiska förutsättningarna är inte skiljer sig från prognoserna från första veckan i september.
Nu vill Svantesson inte ge besked om amorteringskravet och hänvisar till att hon vill ta in vad myndigheterna säger i frågan.
– Jag vill verkligen höra vad Riksbanken och Finansinspektionen säger i det här läget om hur vi stöttar hushåll på bästa sätt, säger hon till Aftonbladet.
Riksbankens avgående chef Stefan Ingves har dock varit väldigt tydlig i frågan. Han förespråkar inte att amorteringskravet slopas och kallar förslaget för en ”olämplig åtgärd”.
Aktiv klimatpolitik
Moderaterna och Liberalerna gick till val på att arbeta för att snabbt minska utsläppen. Trots detta la finansminister Elisabeth Svantesson (M) en budget som medvetet leder till ökade utsläpp. Det blir därmed allt mindre troligt att Sverige når klimatmålen för 2030.
Ytterst ansvarig är klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som nu måste arbeta för en politik som skiljer sig skarpt från den hon drev som ordförande för ungdomsförbundet LUF.
Pourmokthari säger att hon kommer att avgå om hon inte kan stå för den politik som förs, men hittills tycks inte tillräckligt många gränser korsats för att hon ska ta det avgörande beslutet.
Kärnkraft är en stor del av högerregeringens klimatpolitik. Innan valet lovade Elisabeth Svantesson att regeringen skulle “trygga och bygga ut” kärnkraften inom 100 dagar. Den tidsfristen löper ut strax innan jul, men självklart kommer det inte finnas någon ny kärnkraft innan dess.
Aldrig samarbeta med SD
Det kanske största brutna löftet, som hela Ulf Kristerssons regeringsbygge vilar på, handlar om vem som låter honom vara statsminister. Det var inte länge sedan Kristersson lovade att inte bli beroende av SD.
– Mina värderingar är inte SD:s, jag kommer inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med SD, säger Kristersson till Aftonbladet 2018.
Nu är det tydligt att SD fått ett enormt inflytande över Sveriges regering, allt nedtecknat i det mycket detaljerade Tidöavtalet som mejslades fram under slutna förhandlingar och whiskeysnack framför brasan på det västmanländska slottet.