Liberalerna för väljarna bakom ljuset med löften som är omöjliga att genomföra. Istället kommer man att agera språngbräda åt en blåbrun sörja, skriver MT:s Karla Lindahl.
Utan att egentligen förändra någonting i sin politik har Liberalerna lyckats ta sig upp över riksdagsspärren i opinionsmätningarna.
Nyamko Sabuni blev den andra kvinnan i partiets historia som tvingats bort från sin post utan att testas i ett val, och mysfarbrorn Johan Pehrson fick ta över.
Men Liberalernas roll i en eventuell moderat-ledd regering är högst oklar.
Till Svenska Dagbladet säger partisekreteraren Maria Nilsson att L ”förutsätter” att man kommer att sitta i en borgerlig regering.
Men i en artikel i SvD den 6 juli uppger moderat-källor att det inte finns på kartan att Liberalerna skulle ingå i en M-regering.
Jimmie Åkesson, vars parti har mer än tre gånger så stort stöd än Liberalerna, kallar L för ”ett orosmoment”, och vill inte alls se Pehrson i regering.
Liberalerna framstår mer och mer som en tragisk figur i högergrupperingen.
Eller ett osäkert barn som köper godis till sina mobbare i hopp om att bli omtyckt.
”För ett liberalt borgerligt maktskifte” är partiets paroll inför valet.
Det hade varit skrattretande om det inte läget varit så pass allvarligt. Det kommer nämligen inte bli något ”liberalt borgerligt maktskifte”. Just nu verkar Liberalerna för att släppa fram den mest konservativa regeringen på 100 år.
Liberalerna, som en gång i tiden verkade för kvinnlig rösträtt, fri abort och hbtq-rättigheter verkar nu för att släppa fram ett högernationalistiskt parti som grundades av nazister.
Pehrson själv, som mest gjort sig känd för att flamsa på Instagram, påstår att han har ”röda linjer” gentemot SD.
Men självklart kommer varesig Åkesson eller Kristersson bry sig om det – Liberalerna kommer endast agera språngbräda åt en blåbrun sörja.
/Karl Anders ”Karla” Lindahl, Morgon-Tidningen
Detta är en analys, och speglar skribentens åsikter. Morgon-Tidningens opinionstexter är stolt socialdemokratiska.