När högerregeringen presenterar sin första budgeten skiljer sig de verkliga satsningarna rejält från de som tidigare utlovats.
Det har blivit allt tydligare att Moderaterna och de andra högerpartierna var allt för frikostiga med vallöften under valrörelsen, och att de nu tvingas backa i många frågor.
Det gäller bland annat drivmedelsskatten där de utlovade fem, nio eller tio kronorna i sänkningen bara blev några ören, och där skatten höjs jämfört med valet.
Det gäller även det utlovade högkostnadsskyddet för de höga elpriserna. Det är, trots löften från högerpartierna, inte på plats den första november. Det är heller inte ett högkostnadsskydd, utan en kompensation för elräkningar som redan betalats.
Nu framkommer det att det även gäller rättsväsendet.
Krympta satsningar på rättsväsendet
För ett år sedan lovade Moderaterna att satsa 23 miljarder kronor på rättsväsendet. Det skulle betyda tio miljarder mer över de närmaste tre åren än vad den dåvarande S-ledda regeringen avsatt.
Nu, ett år senare, har de en gång så stolta förstärkningarna krympt betänkligt.
I den nya regeringens första budget kommer förstärkningarna inte i närheten av de utlovade. Det regeringen avsätter för att förstärka hela rättsväsendet för 2023 är 1,4 miljarder kronor.
Av dessa medel kommer 0,9 miljarder gå till att fortsätta den förra regeringens arbete med att utbilda och anställa fler poliser.
Trots den stora skillnaden mellan vallöfte och verklig satsning vill justitieminister Gunnar Strömmer (M) gärna framhålla hur viktig frågan är för högerpartierna:
– Det råder ingen tvekan om att detta är en av de största uppgifterna för regeringen, säger han, rapporterar SVT.
I det beryktade Tidöavtalet finns hela 49 punkter som rör kriminalitet. Bland dessa finns potentiellt mycket dyra satsningar som visitationszoner, 24-timmarsgaranti i socialtjänsten och dubbla straff för gängkriminella. Hur det ska finansieras är ännu inte klart, men regeringen har bett att få återkomma när utredningarna är klara.
Hela budgeten presenteras den 8 november.