Ett kärnkraftverk är en enorm investering, och det tar många år innan man får ut full effekt från en ny reaktor. Men hur lång tid tar det att starta ny kärnkraft?
I debatten förekommer många olika uppgifter om hur lång tid det tar att bygga ett kärnkraftverk. Genomsnittet i världen från byggstart till att en ny reaktor börjar producera el är sju år.
Vad som inte räknas in i den tiden är processen fram till byggstart. Det är många hänsyn som ska tas innan ny kärnkraftsreaktor kan byggas, vilket gör att den faktiska tiden från beslut till el snarare är 13 till 15 år.
I den siffran räknar man inte in att många satsningar på nya reaktorer blivit rejält försenade.
Förseningar i Finland
Finland har sedan flera decennier satsat på kärnkraft. Kraftverket Olkiluotos tredje reaktor, som skulle göra landet oberoende från import från Sverige, började konstrueras 2005 och planerades vara klar 2009. Den började dock testköras först i mars 2022, och i oktober kom beskedet att det blir ytterligare förseningar.
Efter testkörningen har skador upptäckts som gör att verket riskerar att inte komma upp i full kapacitet innan årsskiftet.
Orsakerna till de enorma förseningarna för den finska reaktorn är problem med byggnadsmaterial och konstruktionen. Bland annat var man tvungen att gjuta om hela bottenplattan. Förseningarna gjorde även att kostnaderna för reaktorn har skenat.
Frankrike varnande exempel
I Frankrike står landets 56 reaktorer för omkring 70 procent av elproduktionen. Landet används ofta som ett exempel på att den svenska elmarknaden är trasig då elen ser ut att vara billigare där.
De lägre siffrorna beror på att elmarknaden till viss del är subventionerad, men då elen är rekorddyr även i Frankrike kommer skattebetalarna i slutänden få ta notan.
Under juli låg nära hälften av Frankrikes reaktorer nere. Några på grund av planerat underhåll, eftersom behovet av detta är mycket stort. Den varma sommaren orsakade att ytterligare flera reaktorer stängdes ner, då det flodvatten som används för att kyla ned reaktorerna blivit för uppvärmt.
Det mest oroväckande är att 12 reaktorer stod still på grund av upptäckten av eller risk för korrosionsskador. Det var främst de nyare och större reaktorerna som drabbats av dessa skador.
Glädjekalkyler från höger
På den politiska högerkanten finns många ivriga förkämpar för kärnkraften. Här talas det gärna att ny kärnkraft kan vara på plats inom en mandatperiod.
Den borgerliga tankesmedjan Timbro föreslår att detta uppnås genom en urholkning av tillståndsprocessen. Det kanske skulle gå snabbare till byggstart, men riskerar även att urholka säkerheten.
Små modulära reaktorer, SMR
Ett annat favorituttryck för kärnkraftshögern är små modulära reaktorer, SMR. Det är en oprövad teknologi med mindre reaktorer som skulle vara lättare att bygga. Hur det skulle fungera i praktiken är inte klart, eftersom SMR idag är nästan helt på experimentstadiet.
Men ingen har mer bråttom är Elisabeth Svantesson, då ekonomisk-politisk talesperson för M och numera nyvald finansminister. Den sjunde februari skrev hon på Twitter att valvinst skulle betyda att högern skulle ”trygga och bygga ut kärnkraften i Sverige”, och det skulle ske inom 100 dagar.
Svantesson har raderat sitt tweet efter stark kritik om orimligheten i påståendet.