En orolig omvärld leder till en allt högre inflation i Sverige, och nu är fler räntehöjningar att vänta.
Det är nog många som haft känslan att maten blivit allt dyrare den senaste tiden. Känslan är faktiskt helt rätt och den beror på att vi just nu har en extremt hög inflation.
De senaste siffrorna från SCB visar att inflationen i Sverige under maj var 7,2 procent. Det är en siffra långt över inflationsmålet på två procent, och den högsta siffra vi sett sedan 1991.
SCB mäter inflationen men hjälp av konsumentprisindex, KPI, där man över tid jämför priser på en rad dagligvaror.
Enligt SCB är det främst priset på livsmedel som driver på inflationen. Flera vanliga livsmedel som kött och ägg har ökat rejält i pris och är nu runt fyra procent dyrare än de var för en månad sedan.
Om man kollar över hela året är det istället el och drivmedel som ökat mest i pris. Under året har drivmedel ökat med över 41 procent och el med 33 procent.
Stora prisökningar
Enskilda produkter kan dessutom ha skenat iväg i pris långt över snittet. Det visar en undersökning från Matpriskollen, som jämförde priserna på ett flertal matvaror i januari och juni i år. Jämförelsen är dock bara för enskilda köp, och speglar därför inte prisökningar på hela marknaden.
Varor som blivit dyrare:
- Oxfile från Brasilien: +48,73 procent
- Creme fraiche: +43,66 procent
- Kycklingfilé, mörad, fryst: +40,33 procent
- Bryggkaffe, mörkrost: +38,66 procent
- Grevéost: + 7,84 procent
- Taco sauce, mild: +33,71 procent
Inflationens orsaker
Andreas Cervenka, ekonomijournalist, menar att orsaken till den höga inflationen går att hitta utanför Sveriges gränser.
Han pekar på kvarvarande effekter av pandemin, som gjorde att produktionen av många varor minskade eller avstannade helt. Dessutom påverkade nedstängningen av länder fraktmönster och distributionskedjor över hela världen. När det blir dyrare för företag att köpa in sina varor kommer det även bli dyrare slutpriser för kunderna.
– En annan faktor är att många länder stimulerade ekonomin under corona-krisen genom att skicka pengar till medborgarna för att de ska kunna fortsätta konsumera. Dessutom har räntan varit låg vilket uppmuntrar oss att spendera, säger han till Aftonbladet.
Även Rysslands krig mot Ukraina har haft en stark effekt på världens ekonomi. Eftersom Ukraina är en stor exportör av bland annat vete och andra jordbruksprodukter höjs priset på dessa. Dessutom skenar gas- och drivmedelspriserna då EU:s restriktioner mot Ryssland nästan helt stoppat importen därifrån.
Sanktionerna på den ryska oljan ökar efterfrågan på Nordsjöolja. Det leder i sin tur till ökande priser på råolja och i slutänden betyder det att det blir dyrare även vid pump.
Bensinpriserna kan dessutom utsättas för en dubbelsmocka då vi i Sverige blandar in en relativt hög del biodrivmedel. Många av dessa är gjorda av rapsolja, där Ukraina är en av världens största producenter.
Oroligt i USA
Det är inte bara i Sverige som räntehöjningarna är en realitet. Den amerikanska centralbanken Fed höjde räntan med 75 punkter – den största höjningen sedan 1994.
Räntechocken är ett försök att hejda den i landet skenande inflationen.
– Det är ett fullskaleexperiment som har spårat ur. Enorma stimulanser till ekonomierna under pandemin har drivit på och skapat den här inflationen, säger SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström.
Precis som andra omvärldseffekter är det troligt att den amerikanska ekonomin kommer att påverka oss här i Sverige. De flesta experter är överens om att Riksbanken kommer att fortsätta att höja styrräntan.
– Man kommer att höja räntan vid varje möte i år, och frågan är nu snarare om man måste ta i mer än de ”vanliga” 25 punkterna, och kanske höja med 50 punkter rentav, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, till Aftonbladet.