Ett haveri vid Ukrainas jättekärnkraftverk Zaporizjzja skulle kunna få förödande konsekvenser.
– Jag är personligen extremt oroad, säger atomexperten Mariana Budjeryn vid Harvard.
Under natten mot fredagen attackerades kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina.
Forskaren och författaren Mariana Budjeryn är själv född och uppvuxen i Ukraina, men är numera verksam vid amerikanska Harvard Kennedy School och projektet ”Managing the atom”, som studerar kärnkraft och kärnvapen.
Hon säger att Zaporizjzja är det största kärnkraftverket i Europa, med sina sex reaktorer. Alla reaktorer ska dock inte ha varit i bruk för tillfället.
– Även om en reaktor är avstängd finns bränsle i kärnan, vilket är naturligt. Innan man tar ut kärnbränslet måste det kylas ned i reaktorn i några veckor, säger hon.
En av de så kallade enheterna – det vill säga själva byggnaden där reaktorn finns – ska ha träffats.
– Varje kärnkraftsreaktor skyddas av ett hårt betonghölje som fyller två syften, det ena är att stå emot krafter från utsidan, och det andra är att om något händer med kärnan så ska den kunna innesluta strålningen, säger Mariana Budjeryn.
Reaktorn kan smälta
Att höljet skadats behöver i sig inte vara någon fara, om själva reaktorkärnan är oskadd.
– Reaktorkärnan behöver kylas konstant, det finns en bassäng där bränslestavarna kyls ned. Den bassängen behöver ha kylvatten konstant, och att man transporterar ut det upphettade vattnet. Det kylsystemet är beroende av tillgången till kallt vatten och el, förklarar hon.
Elsystemet i sig har ett backupsystem, antagligen bestående av dieselgeneratorer.
– Vid beskjutning, exempelvis av artilleri eller robotar, finns en risk att el- och vattensystem skadas, och om det inte finns ett inflöde så kokar vattnet bort och reaktorkärnan smälter. Då kan allt omkring fatta eld.
Om betonghöljet är helt och att insatspersonal kan skickas till platsen går det möjligtvis att begränsa skadorna.
– Men värsta tänkbara scenario är att kylsystemet och det inneslutande höljet samtidigt är skadat, då kan vi se någonting som är mycket värre än Tjernobyl, säger hon.
Om det skulle bli ett sådant haveri är det upp till vindarna varåt strålningen tar vägen.
– Jag läste en rapport om att vinden låg mot sydöst, alltså mot ryska gränsen, säger Mariana Budjeryn.
”Inte designat för krig”
Hon säger att varje kärnkraftverk har robusta säkerhetssystem.
– Men inget system är designat för ett fullskaligt krig, och det finns inget sätt att förutse allt som kan hända i ett kärnkraftverk. IAEA-medlemmarna har kommit överens om att en attack mot ett kärnkraftverk är i nivå med brott mot FN-stadgan. Vi ser betydande brott mot internationell norm just nu. Jag är personligen extremt oroad, med tanke på att jag fortfarande minns Tjernobyl.
Ett haveri vid Ukrainas jättekärnkraftverk Zaporizjzja skulle kunna få förödande konsekvenser.Jag är personligen extremt oroad, säger atomexperten Mariana Budjeryn vid Harvard.
Under natten mot fredagen attackerades kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina.
Forskaren och författaren Mariana Budjeryn är själv född och uppvuxen i Ukraina, men är numera verksam vid amerikanska Harvard Kennedy School och projektet ”Managing the atom”, som studerar kärnkraft och kärnvapen.
Hon säger att Zaporizjzja är det största kärnkraftverket i Europa, med sina sex reaktorer. Alla reaktorer ska dock inte ha varit i bruk för tillfället.
– Även om en reaktor är avstängd finns bränsle i kärnan, vilket är naturligt. Innan man tar ut kärnbränslet måste det kylas ned i reaktorn i några veckor, säger hon.
En av de så kallade enheterna – det vill säga själva byggnaden där reaktorn finns – ska ha träffats.
– Varje kärnkraftsreaktor skyddas av ett hårt betonghölje som fyller två syften, det ena är att stå emot krafter från utsidan, och det andra är att om något händer med kärnan så ska den kunna innesluta strålningen, säger Mariana Budjeryn.
Reaktorn kan smälta
Att höljet skadats behöver i sig inte vara någon fara, om själva reaktorkärnan är oskadd.
– Reaktorkärnan behöver kylas konstant, det finns en bassäng där bränslestavarna kyls ned. Den bassängen behöver ha kylvatten konstant, och att man transporterar ut det upphettade vattnet. Det kylsystemet är beroende av tillgången till kallt vatten och el, förklarar hon.
Elsystemet i sig har ett backupsystem, antagligen bestående av dieselgeneratorer.
– Vid beskjutning, exempelvis av artilleri eller robotar, finns en risk att el- och vattensystem skadas, och om det inte finns ett inflöde så kokar vattnet bort och reaktorkärnan smälter. Då kan allt omkring fatta eld.
Om betonghöljet är helt och att insatspersonal kan skickas till platsen går det möjligtvis att begränsa skadorna.
– Men värsta tänkbara scenario är att kylsystemet och det inneslutande höljet samtidigt är skadat, då kan vi se någonting som är mycket värre än Tjernobyl, säger hon.
Om det skulle bli ett sådant haveri är det upp till vindarna varåt strålningen tar vägen.
Jag läste en rapport om att vinden låg mot sydöst, alltså mot ryska gränsen, säger Mariana Budjeryn.
”Inte designat för krig”
Hon säger att varje kärnkraftverk har robusta säkerhetssystem.
– Men inget system är designat för ett fullskaligt krig, och det finns inget sätt att förutse allt som kan hända i ett kärnkraftverk. IAEA-medlemmarna har kommit överens om att en attack mot ett kärnkraftverk är i nivå med brott mot FN-stadgan. Vi ser betydande brott mot internationell norm just nu. Jag är personligen extremt oroad, med tanke på att jag fortfarande minns Tjernobyl.
Hur betydande är kärnkraftverket?
– Ukraina förlitar sig stort på kärnkraft, ungefär hälften av energin kommer från atomkraft. Att något kraftverk skadas, stängs ned eller kopplas bort från elnätet skulle i längden vara väldigt skadligt för det ukrainska folket, säger Mariana Budjeryn.