De nyliberala experimenten i välfärden har inte lett till större valfrihet och lägre kostnader. Istället har vi fått enorma vinster för ett fåtal jättekoncerner. Men enligt en ny rapport går dagens situation att förändra.
Rapporten ”Varje förslösad skattekrona – Bokslut över privatiseringar och marknadsexperiment i svensk välfärd” av Anne-Marie Lindgren, Tankesmedjan Tiden, går igenom effekterna av privatiseringen av den svenska välfärden.
I den omfattande genomgången lyfts hur skolan, äldreomsorgen och sjukvården påverkats av infödet av privata aktörer. Och resultatet är långt ifrån nyliberala löften om valfrihet:
”Det var ett uppenbart misstag att öppna för privata, vinstutdelande företag i välfärdssektorn utan några som helst underliggande analyser av vilka effekter vinsten som styrmedel för verksamheter, som inte ska styras av lönsamhetskrav, skulle få”, är rapportens klara slutsats.
Ökade välfärdsklyftor
Ett problem med att låta jakten på vinst var den drivande principen för hur välfärdsföretag styrs är att det gör oss som använder välfärden till kunder. I rapporten pekas det ut att vissa är mer lönsamma än andra och om vinst är målet kommer företagen rikta sig specifikt till dem.
Det kan till exempel handla om friskolor som väljer bort barn med resurskrävande diagnoser eller vårdföretag som främst vill hjälpa patienter som inte är särskilt sjuka.
Svensk vård har drivits så att de som har haft störst behov har prioriterats högst. Nu förs stora medel bort från de här grupperna, samtidigt som pengarna strömmar till exempelvis läkarappar där de vanligaste besöken handlar om sådant som vanliga förkylningar.
”Smartare” arbetssätt
I rapporten står att ”det går inte att, som hittills, utgå från att privat företagande alltid och under alla omständigheter tillför positiva värden till välfärdssektorn; det stämmer helt enkelt inte”.
I debatten hörs ofta argumentet att privata alternativ leder till smartare och mer effektiva arbetssätt.
Sedan avregleringarna har man inte sett den tendensen. Istället har många privata välfärdsföretag ökat sin vinst genom att ha lägre löner för de anställda. En del i detta är att man hos privata utförare oftare har personal med lägre utbildningsgrad, som alltså kan få mindre betalt.
Inte heller tycks det blivit några genomgående kostnadsbesparningar genom mer effektiva arbetssätt. Istället har den avreglerade marknaden i många fall öppnat upp för oseriösa eller rent brottsliga aktörer, exempelvis inom arbetsmarknadsåtgärder och personlig assistans. Den här typen av verksamheter kostar oerhörda summor.
Faran med vinst som drivkraft
Det är inte så att vinst i sig alltid måste vara en dålig sak. De flesta kommunala verksamheter drivs med någon form av effektiviseringskrav och privata välfärdsföretag som återinvesterar överskott i den egna verksamheten gör på sikt sin verksamhet bättre.
Problemet uppstår när det vinsten, som rapporten uttrycker det, blir målet i sig och verksamheten bara ett verktyg för att få så hög vinst som möjligt.
Sverige är unikt för att vi tillåter vinstutdelning i skattefinansierade skolor. Trots detta finns det friskolor i andra länder, exempelvis genom föräldrakooperativ eller ekonomiska föreningar.
I Sverige har denna typ av friskolor, som oftast inte påverkar välfärden på ett uppenbart negativt sätt, trängts undan av gigantiska skolkoncerner.
I rapporten föreslås genomgripande förändringar – dagens misslyckade system måste göras om och göras rätt. Men för det krävs politiska prioriteringar och förändringar av lagen.
Möjliga vägar framåt är att reglera vad man får göra vinst på, så att det faktiskt görs genom att förbättra verksamheten och inte genom att exempelvis sänka löner eller kvalitet. En annan viktig åtgärd vore att förbjuda vinstutdelning, så att våra skattepengar inte lägre går till välfärdsföretagens ägare.