Opinionsmätningarna kommer allt tätare inför valet 2026. Men vem leder i opinionen? Hur ser mandatfördelningen ut? Och vem blir nästa statsminister? Morgon-Tidningen väger samman opinionsmätningar inför valet den 13 september 2026. Sidan uppdateras löpande.
Här hittar du alla de stora opinionsmätningarna inför valet 2026 sammanställda för att ge en så bra bild av läget som möjligt. Är du nyfiken på hur vi gått tillväga? Det kan du läsa om längst ner i artikeln.
Läget i opinionen just nu
Nu har de första mätningarna efter sommaruppehållet. Även om de skiljer sig en del från varandra så är trenden att oppositionen går mot valseger den 13 september. I Verians augusti-mätning ökar till och med avståndet mellan blocken.
| Institut | S | SD | M | V | MP | C | KD | L |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Novus (aug) | 30,1 | 19,1 | 18,3 | 7,4 | 7,9 | 7,1 | 6,3 | 1,9 |
| Verian/Sifo (aug) | 30,5 | 18,5 | 17,3 | 7,7 | 7,7 | 8,0 | 6,2 | 1,9 |
| Demoskop (aug) | 30,2 | 20,2 | 16,8 | 6,5 | 6,6 | 7,3 | 7,5 | 2,4 |
| Novus (jul) | 31,8 | 20,4 | 17,3 | 7,8 | 7,2 | 6,6 | 6,1 | 1,8 |
| Indikator (jun) | 32,5 | 19,2 | 17,7 | 7,8 | 6,3 | 7,0 | 6,1 | 1,7 |
| Demoskop (jun) | 31,3 | 19,4 | 16,3 | 7,6 | 7,6 | 6,2 | 6,5 | 2,9 |
| MT snitt | 31,2 | 19,4 | 17,5 | 7,7 | 7,2 | 6,8 | 6,1 | 2,1 |
Trenden för Socialdemokraterna är negativ, även om de rödgröna har ett övertag. Samtidigt går Centerpartiet starkt framåt i opinionen.
Prognos: Mandatfördelning riksdagen 2026
Liberalerna ligger under fyraprocentsspärren. Det innebär att runt 190 000 röster försvinner ur beräkningen. I valet 2022 vann Tidö med tre mandats marginal.
Oppositionen går från 173 till 192 mandat, en ökning med 19 platser och en klar majoritet. Tidöpartierna faller från 176 till 157. Det drivs framför allt av att L:s 16 mandat försvinner om partiet inte klarar spärren.
Det kan bli ett dramatiskt valresultat. Just nu har oppositionen en klart övertag. Men frågan är vilken typ av regering Magdalena Andersson kommer kunna bilda om vänstersidan vinner.
Kommer Liberalerna klara spärren?
Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet ser ut att vara på säker mark och inget av partierna lär tvingas lämna riksdagen i höst.
Värre ser det ut för Liberalerna som fortsätter att tappa stöd. Enligt beräkningar måste L locka till sig hundratusentals väljare för att ens ha en chans att klara spärren.
Vem blir statsminister efter valet?
Beroende på vem man frågar finns det två eller tre statsministerkandidater i valet. Magdalena Andersson har högst förtroende. På Tidösidan är det oklart – Sverigedemokraterna är större än Moderaterna i samtliga opinionsmätningar inför valet 2026 och Jimmie Åkesson har sagt att han vill ha statsministerposten men att han är beredd att släppa fram Ulf Kristersson som statsminister.
Mest sannolikt: Andersson bildar regering. S-ledd regering med stöd av V, C och MP. L missar spärren och oppositionen får klar majoritet. Det kräver att L landar under 4 %.
Möjligt: Kristersson får fortsätta. L klarar spärren och Tidö når runt 164 mandat — långt från majoritet. Kristersson skulle behöva stöd från ytterligare partier eller att talmannen ger honom chansen att regera i minoritet.
Utmanaren: Åkesson kräver statsministerposten. SD är större än M. Åkesson hävdar rätten att leda en högerregering. Det kräver Tidö-majoritet och att M ger vika.
Andel väljare med stort förtroende för respektive partiledare, enligt Novus, Verian och Indikator. Andersson leder tydligt men gapet till Kristersson har krympt från 11 till 5 procentenheter sedan juni 2025. Kristersson stiger kraftigt i april.
Så räknar vi
MT:s poll of polls är en sammanvägning av opinionsmätningar från fem institut med slumpmässiga eller kvalitetssäkrade urval: Verian/Sifo (SVT), Novus, Ipsos (DN), Demoskop (Aftonbladet/SvD) och Indikator (SR). SCB:s partisympatiundersökning inkluderas när den publiceras (maj och november). Syftet är att ge en stabilare bild av opinionsläget än vad enskilda mätningar kan ge.
Tidsvikt — nyare mätningar väger tyngre. En mätning som är 30 dagar gammal väger hälften så mycket som en ny. Urvalsvikt — vikten ökar med √n (kvadratroten av antal tillfrågade). En mätning med 9 000 svar väger ~3× mer än en med 1 000. Sentio exkluderas — institut med självrekryterade webbpaneler ingår inte, i linje med Valforskningsprogrammets praxis.
Mandaten fördelas enligt den jämkade uddatalsmetoden med första divisor 1,2 — samma metod som Valmyndigheten använder sedan valet 2018. Riksdagen har 349 mandat (310 fasta valkretsmandat + 39 utjämningsmandat). Utjämningsmandat säkerställer riksproportionalitet. I beräkningen behandlas hela riket som en valkrets, vilket ger en god approximation av den faktiska mandatfördelningen. Partier under 4% exkluderas och deras röstandelar omfördelas inte — de försvinner ur beräkningen, precis som i verkligheten.
Oppositionen definieras som S + V + C + MP. Tidö-partierna definieras som M + KD + L + SD. Denna indelning följer det parlamentariska läget sedan valet 2022.
Källor. Opinionsdata: Verian/Sifo (SVT), Novus, Ipsos (DN), Demoskop (Aftonbladet/SvD), Indikator (SR/Ekot), SCB. Mandatberäkning: Valmyndighetens metod (vallagen 14 kap). Valresultat 2022: val.se.
Viktningsmodellen, mandatberäkningen och visualiseringarna på denna sida har utformats i samarbete med Claude (Anthropic). AI-modellen har använts som redaktionellt verktyg för att beräkna sammanvägningar, verifiera mandatfördelningen mot den jämkade uddatalsmetoden och producera grafik — inte för att generera redaktionella bedömningar eller slutsatser. Alla journalistiska prioriteringar, tolkningar och val av presentation görs av MT:s redaktion.