Valet närmar sig och valmanifesten är presenterade. Skiljelinjerna går genom tandvården, trygghetssystemen och pengarna till kommunerna – och på flera punkter skiljer sig det som lovas från det som gjorts.
I Novus mätning av väljarnas viktigaste frågor ligger sjukvården, skolan och äldreomsorgen högre upp än lag och ordning. Här är vad de tre största partierna säger om välfärden, och vad de gjort under mandatperioden.
Tandvården
Socialdemokraterna lovar billigare tandvård för alla vuxna och avgiftsfri tandvård upp till 23 års ålder. En behandling som idag kostar 5000 ska bara kosta 500 om S vinner valet.
Det senare är ett återställande: sedan 2025 omfattas 20–23-åringar inte längre, en förändring regeringen själv beskrivit som en omfördelning inom tandvården för att finansiera ett förstärkt högkostnadsskydd för äldre.
Sverigedemokraterna går till val på ett utbyggt tandvårdsstöd. Samma löfte gavs 2022, då med sju miljarder kronor avsatta enligt Läkartidningens genomgång, utan att genomföras.
Moderaternas valmanifest på 226 punkter har tandvården som en mindre fråga. Partiets linje är i stället den genomförda omfördelningen mot äldre.
A-kassan och karensavdraget
Här är avståndet störst. Moderaterna vill öka avtrappningen i a-kassan ytterligare, avskaffa avdragsrätten för a-kasseavgiften och skärpa kraven på arbetslösa att flytta för ett jobb, rapporterar SVT. Sammanlagt handlar det om sex miljarder kronor.
SD lovade 2022 att aldrig acceptera försämringar av a-kassan och sade till DN att partiet hellre gick i opposition. Man släppte ändå igenom den sänkning som gäller sedan oktober förra året, där nedtrappningen börjar efter hundra dagar i stället för tvåhundra. LO beräknar att många medlemmar förlorar mellan 1 000 och 2 700 kronor i månaden.
Detsamma gäller karensavdraget, en av partiets tyngsta profilfrågor för fyra år sedan. Frågan finns inte i Tidöavtalet, och hösten 2025 röstade SD ner Socialdemokraternas förslag om att avskaffa avdraget. Socialdemokraterna vill riva upp fjolårets a-kassesänkning.
Pensionerna
Socialdemokraterna går till val på höjda pensioner, med målet att den samlade pensionen ska motsvara 70 procent av slutlönen, och vill införa en särskild arbetarpension för slitsamma yrken. Moderaterna väljer skattevägen med ett nytt avdrag för pension som tjänats in genom arbete. Sverigedemokraterna lovar höjda avsättningar och att pensionärsskatten helt tas bort, men knyter samtidigt frågan till migrationen.
Pengarna till välfärden
Socialdemokraterna lovar att anslagen ska räknas upp i takt med inflationen. Bakgrunden är att statsbidragen urholkats – enligt LO:s rapport hade de behövt vara 29 miljarder högre i år för att finansiera lika mycket välfärd som 2022, och enligt LO:s genomgång av regeringens finansplan saknas 46 miljarder 2027.
Barnfamiljerna
Barnbidraget har inte höjts sedan 2018 och räcker till allt mindre, enligt Länsförsäkringars beräkningar. När regeringen och SD förhandlade om vårändringsbudgeten 2025 fanns ett extra barnbidrag på 2,5 miljarder på bordet – enligt uppgifter till SVT blockerade SD satsningen.
Tidöpartierna drev i maj igenom ett bidragstak för försörjningsstödet som träder i kraft 2027. Socialstyrelsen, Rädda Barnen, Röda Korset och SKR avstyrkte eller varnade, bland annat för ökad barnfattigdom.
Socialdemokraterna vill dubbla barn- och studiebidraget inför varje jul- och sommarlov.
Skolan
Socialdemokraterna vill stoppa vinstuttag i skolan och minska klasstorlekarna. Moderaterna och SD står bakom nuvarande system med fri etablering och vinstdrivande huvudmän. Frågan finns inte som ett åtagande i Tidöavtalet.