Inflationen enligt måttet KPIF låg kvar på 3,1 procent i oktober, enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är högre än väntat – analytiker hade räknat med 2,9 procent, enligt Bloomberg.
Utfallet ökar risken för att prisnedgången i ekonomin tar längre tid än hoppats.
KPIF-måttet rensar bort effekten av bolåneräntor och är det mått Riksbanken styr mot, med målet om två procents inflation. Sedan inflationstoppen 2022 har prisökningstakten fallit, men oktoberutfallet visar att utvecklingen fortfarande är skör.
Enligt SCB steg även kärninflationen – KPIF exklusive energi – till 2,8 procent. Här hade både marknaden och Riksbanken själva räknat med att inflationstrycket skulle fortsätta nedåt. I stället pekar siffrorna på att prisökningar på tjänster och resor kan ha spelat in, tillsammans med högre energipriser.
– Det här är högre än väntat och påminner om att inflationen inte är ”borta”. Det finns en risk att prisökningarna biter sig kvar längre, säger Johan Löf, prognosansvarig på Handelsbanken, till TT.
Nordea-ekonomen Torbjörn Isaksson säger till TT att man ”inte ska springa på en månadssiffra”, men även han lyfter att utvecklingen kan bli mer långdragen än tidigare scenarier pekat på.
Kronan stärktes något mot både dollarn och euron direkt efter beskedet. Riksbanken väntas fortfarande lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men om inflationen fortsätter överraskande uppåt ökar pressen på en höjning senare under 2026.
Konsumentpriserna steg totalt 0,3 procent mellan september och oktober, enligt SCB.
Regeringen har länge brottats med den höga inflationen, utan att kunna leverera resultat. Dagens siffror är med andra ord ett hårt slag mot finansminister Elisabeth Svantesson som för ett och halvt år sen felaktigt sa att ”kampen mot inflationen var vunnen”, enligt SVT.
– Vi känner oss väldigt glada över att säga att vi lämnat inflationsbekämpningsfasen, sa finansminister Elisabeth Svantesson i juni 2024.
Vad är inflation?
Inflation är en ekonomisk term som beskriver en allmän ökning av prisnivån i ett land. När priser stiger över tid minskar pengarnas köpkraft, vilket innebär att samma mängd pengar köper mindre än tidigare.
Källa: Politikkollen.se