När en påve dör eller avgår inleds ett av världens mest slutna och symboliska val: konklaven. Det är processen där katolska kyrkans högsta ledare – påven – utses. Men hur går det egentligen till?
Påve Franciskus är död. Det innebär att arbetet för att välja en ny påve nu börjar, genom att den så kallade konklaven sammankallas.
Ordet konklav kommer från latinets cum clave, som betyder ”med nyckel”. Det syftar på att kardinalerna låses in i Sixtinska kapellet i Vatikanstaten och inte får ha kontakt med omvärlden förrän de utsett en ny påve. Den här traditionen har funnits sedan 1200-talet.
Det är endast kardinaler under 80 år som får rösta. De kallas elektorer och är ofta redan högt uppsatta inom kyrkan. Det brukar vara runt 120 personer som deltar.
Rösterna är hemliga, och varje omröstning sker med papperslappar som bränns efteråt. Det är färgen på röken från skorstenen i Sixtinska kapellet som visar hur det går: svart rök betyder att ingen valts – vit rök betyder att en ny påve är utsedd. Detta skedde senast 2013, då påve Franciskus valdes.
Hur går valet till?
För att någon ska bli vald krävs två tredjedelars majoritet. Det kan ta många omröstningar innan någon får tillräckligt stöd. Kardinalerna samlas flera gånger per dag för att rösta. Processen präglas av tystnad, bön och hemlighetsmakeri.
Så fort någon valts frågar man kandidaten om han accepterar uppdraget. Svarar han ja blir han omedelbart påve. Han väljer då ett nytt namn – exempelvis blev Jorge Mario Bergoglio “påve Franciskus”.
Kan en kvinna bli påve?
För att kunna väljas till påve måste man vara prästvigd, alltså ordinerad. Eftersom kvinnor inte får bli präster inom katolska kyrkan så är kvinnor uteslutna från påvevalet.
I praktiken väljs alltid en kardinal. Det har inte valts någon icke-kardinal på över 600 år. Enligt Nationalencyklopedin är påveämbetet världens äldsta fortfarande existerande institution.
Varför är påvevalet viktigt?
Påven är inte bara andlig ledare för över en miljard katoliker. Han är också en politisk och moralisk röst i världen. Hans åsikter påverkar allt från fredsförhandlingar till synen på abort, migration och klimatfrågor. Vatikanens hållning får ofta global uppmärksamhet, till exempel under klimatmötet COP28, där påven planerade att delta.
Kritik mot processen
Valet av påve har ofta kritiserats för bristande insyn och avsaknad av demokrati. Det är bara äldre män som röstar, och kvinnor är helt utestängda från processen. Samtidigt pekar försvarare på att det är en religiös ceremoni, inte ett demokratiskt val, och att dess styrka ligger i kontinuitet snarare än modernitet.
Kan en svensk bli påve?
Det finns inga regler som hindrar en svensk från att bli påve – men chanserna är mycket små. Sverige är ett protestantiskt land med en liten katolsk minoritet. Just nu har vi en kardinal; Anders Arborelius, som utsågs till kardinal av påve Franciskus 2017.
Arborelius är den första svensken någonsin att nå denna rang inom katolska kyrkan, och har i teorin möjlighet att bli ny påve. Men i praktiken är det nästan alltid kardinaler från länder med stora katolska befolkningar som väljs till påve.
Vill du veta mer om påve Franciskus? Det kan du läsa om här!