Sveriges BNP minskade med 0,3 procent under tredje kvartalet, säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal.
– Det är en kylig vinter som drar in, säger Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.
”Nedgången i ekonomin var bred men hölls tillbaka något av en stark tjänsteexport. Hushållens konsumtionsutgifter minskade för femte kvartalet i rad”, skriver SCB i ett pressmeddelande.
Nedgången förklaras främst av lageravveckling och lägre hushållskonsumtion där hushållens konsumtion sjönk med 0,6 procent.
”Sämre än väntat”
Utfallet är lite sämre än väntat, konstaterar Alexandra Stråberg vid Länsförsäkringar. Hushållen har det tufft då de möts av det hon kallar för en ”räntevägg”, och då blir det inte många kronor till konsumtion.
– Det räntenivåer vi har nu kommer att fortsätta under 2024, säger Alexandra Stråberg.
Enligt SEB:s chefsekonom Jens Magnusson var beskedet om en konjunkturnedgång förväntat. Samtidigt kan recessionsbegreppet diskuteras, menar han. Enligt definitionen går ekonomin in i en recession när det har varit två kvartal i rad med negativ tillväxt.
– På många sätt är det en för enkel definition, när man inte tittar på arbetsmarknaden, tillgångsvärden och löneutvecklingen. Vi ser fortfarande en hög sysselsättning och inte en så stark uppgång i arbetslösheten – så man ska inte överdriva svagheten, säger Jens Magnusson.
Uppåt för detaljhandeln
Men ekonomin är under tydlig försvagning, understryker han.
En svag ökning märktes samtidigt för detaljhandeln. Dagligvaruhandeln exklusive Systembolaget ökade med 0,1 procent och sällanköpsvaruhandeln ökade med 3,4 procent i oktober jämfört med föregående månad.
”Trots uppgången jämfört med föregående månad visade totala detaljhandeln en negativ försäljningsvolym på årsbasis för 18:e månaden i rad”, säger Jeongwon Kim, statistiker på SCB.