Den organiserade brottsligheten har gett sig in på miljöområdet. Nu tillsätter regeringen en utredning för att se över miljöstraffrätten.
– Det här ska upphöra att vara en fredad zon i Sverige, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) på en pressträff.
Miljöbrott kan orsaka allt från svåra bränder till farliga utsläpp och föroreningar. Polisen har uppmärksammat regeringen på ett särskilt samband mellan miljöbrott och den organiserade brottsligheten.
I en rapport från i mars beskrivs hur brottsligheten ökar och att dess omfattning sannolikt är grovt underskattad.
– För få miljöbrott klaras upp och straffen är för låga, säger Strandhäll.
Övergivna sopberg
Särskilt drabbad tycks avfallshanteringen vara. De senaste åren finns enligt regeringen flera exempel på avfall som hanterats illegalt; företag som grävt ner farligt avfall, eller som tagit betalt för att ta emot stora mängder avfall som lämnats på sopberg.
Men miljöbrotten kan även handla om illegal kosmetika och handel med utrotningshotade djur och växter.
Drivkraften är att det går att tjäna stora pengar, samtidigt som aktörerna kan agera relativt ostört.
– Enligt Europol är miljöbrott mycket lukrativt. Det kan till och med vara lika lönsamt på europeisk basis som hela droghandeln, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) på pressträffen.
För den organiserade brottsligheten handlar det även om att tvätta pengar, säger han.
– Det är ett klassiskt sätt att ta sig in i legala verksamheter. Man går via sophantering, avfallshantering – det är klassiskt amerikanskt maffiasätt att ta sig in i de verksamheterna och dominera.
Sällsynt med fängelse
Syftet med utredningen är att samhället ska bli bättre på att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra miljöbrott. Särskilt fokus ska riktas mot hur den organiserade brottsligheten kan kommas åt.
Dessutom vill regeringen skärpa straffen. I dag ger miljöbrott normalt böter eller fängelse i upp till två år, men det är sällsynt att förövare döms till fängelse.
– Straffskalorna ska vara avskräckande, säger Johansson.
Regeringen vill också att det ska bli möjligt att svartlista personer som begått miljöbrott, så att de inte fortsättningsvis kan ägna sig åt miljöfarlig verksamhet.
Utredare blir Helena Eckerrot Flodin, med lång erfarenhet som miljöåklagare.