Svenskarna blir allt mer negativt inställda till att minska den offentliga sektorn och till vinster i välfärden. Inte minst högerväljare säger tydligare nej. De som vill driva den här frågan har ännu mer motvind än tidigare, säger Johan Martinsson vid Som-institutet.
Allt färre vill minska den offentliga sektorn, visar den senaste Som-undersökningen. Sedan början på 90-talet, då en klar majoritet var positivt inställd till att minska den offentliga sektorn, har svenskarna långsamt blivit allt mer negativt inställda. Och sedan 2018 har trenden tagit ytterligare fart.
– På lång sikt har vi sett mycket stora förändringar, säger Johan Martinsson, docent och föreståndare för Som-institutet.
– Ibland är det lätt att glömma hur positiv opinionen på det sena 80-talet och det tidiga 90-talet var för att minska den offentliga sektorn. Då såg vi att hela 60 procent var positiva, i dag är det nästan omvänt.
I den senaste Som-undersökningen, som genomfördes i höstas, uppgav 51 procent av de svarande att de anser att det är ett dåligt förslag att minska den offentliga sektorn, medan 18 procent ansåg att det var ett bra förslag. 2018 ansåg 40 procent att det var ett dåligt förslag, medan 27 procent var positivt inställda.
Minoritet för vinster
Även när det gäller vinster i välfärden blir svenskarna allt mer negativt inställda.
– Det har egentligen aldrig funnits en särskilt positiv opinion för vinstutdelning från skattefinansierad vård, skola, omsorg. Men de senaste åren har opinionen tagit ännu ett steg i negativ riktning, då ännu färre vill tillåta detta, säger Johan Martinsson.
67 procent svarade att det är ett bra förslag att inte tillåta vinster i välfärden, medan 19 procent tyckte att det var ett dåligt förslag.
Även väljare som placerar sig ideologiskt till höger blir allt mer negativt inställda till vinster i välfärden. Det så kallade balansmåttet, som visar de som tycker att det är ett bra förslag att inte tillåta vinster i välfärden minus de som tycker att det är ett dåligt förslag, har ökat från under nollan 2018 till +23 i den senaste undersökningen.
För väljare som placerar sig till vänster är måttet +77, medan de som varken identifierar sig som höger och vänster har ett balansmått på +46.
– Egentligen har alla grupper blivit något mer negativa, men den största förändringen finns på högersidan där den har ökat tre år i rad. Allt fler har blivit mer negativa till vinstutdelning, säger Johan Martinsson.
Svårt att förklara
Det är svårt att säga vad skiftet beror på, enligt Martinsson, men han tror att det är en del i den allmänna inställningen till offentlig kontra privat drift – snarare än specifika åsikter om just vinstutdelning.
– Opinionen tycker att det har hänt mycket i Sverige, det är inte alls som för 30 år sedan då det fanns en mycket mindre privat driven del i välfärdssektorn. Det är nog en del i en mer allmän attityd kring att det finns tillräckligt med privatisering, säger han.
TT: Vad kan det ha för betydelse inför valet?
– Det är svårt att säga, men det kan betyda att det blir svårare för partierna till höger att försöka driva den här linjen. Det väcker ingen entusiasm hos deras egna väljare, säger Johan Martinsson.