Kriget i Ukraina rasar vidare, även digitalt. Informationsflödet är massivt och svårnavigerat, men vad du gör spelar roll.
Det pågår ett krig i Europa. Filmerna, bilderna och beskrivningarna från Ukraina väcker starka känslor. Men kan vi lita på att det vi ser, hör och läser verkligen stämmer? Hur agerar Ukraina och Ryssland i informationskriget? Och spelar det någon roll hur du själv interagerar med vad som sprids via sociala medier?
TT har pratat med tre experter om cyberkriget, de sociala mediernas roll i konflikten och vad du som privatperson kan ha i åtanke.
1. Vad är det viktigaste att förstå kring informationen som sprids på sociala medier om kriget i Ukraina?
– Att den går inte att moderera. Om vi tittar på Tiktok så har det länge blivit förbisett som ’den där dansappen för barn’. I själva verket är det en politisk grogrund för många rörelser och har använts för ögonvittnesskildringar i väldigt många olika händelser, bland annat skolskjutningar, i många år. Det som är nytt här är inte att den används i krig utan mängden inlägg. Tiktok har tidigare haft problem med modereringen, som kritiserats från flera håll. Men modereringen är nästintill omöjlig nu med det massiva flödet av information som sprids, säger Moa Eriksson Krutrök, universitetslektor i media- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet.
– Att plattformarna är inte opartiska. Ett fåtal företag styr hela vårt samtal, vårt informationsflöde. Nu befinner vi oss så att säga på rätt sida, men vad händer om vi är på fel sida nästa gång? Ett kinesiskägt företag (Tiktok) äger en stor del av våra barns och ungas uppmärksamhet. Det tål att reflekteras över, säger Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet vid Högskolan i Skövde.
2. Spelar det någon roll hur jag som enskild användare agerar på sociala medier eller online generellt?
– Vi är alla indragna i ett propagandakrig vare sig vi vill det eller inte. Det är skitsvårt att sålla i flödet av information. Samtidigt kan man inte luta sig tillbaka och tro att det man gör själv inte spelar någon roll. Vi ser även en ökad risk för cyberangrepp mot privatpersoner. Över 90 procent av alla digitala angrepp inleds av mänskliga misstag som att ha dåligt lösenord eller klicka på länkar. Om man känner att man vill stödja nu, hjälp då Sverige att se över det som lite slarvigt brukar uttryckas cyberhygien. Se över lösenord, uppdatera programvaror, dela inte sådant du inte vet vad det kommer ifrån, säger Marcus Nohlberg.
3. Hur jobbar Ukraina och Ryssland med informationspåverkan och desinformation?
– Ryssland har historiskt sett lagt oerhörda resurser på att påverka innehåll online. Samtidigt kan jag inte minnas någon konflikt i modern tid som framstått som så svartvit som den här. Det förekommer såklart helt horribelt mänskligt lidande just nu, men som PR-kampanj betraktat så har Ukraina gjort allt rätt. Engagemanget de skapat, det är kanske deras största vapen hittills, att folk verkligen brinner för dem. Ryssland verkar inte ha brytt sig om bilden av hur man framstår. Det känns väldigt märkligt. Jag tror man har missbedömt tyngden av att äga berättelsen här, säger Marcus Nohlberg.
– Det är notabelt att det ryska arbetet fungerar mycket sämre än det gjort de senaste åren. Hittills har den desinformation som man tror kommer från Ryssland varit väldigt suddig, tvetydig och varit till för att så split mellan olika aktörer. Nu har vi ju ett traditionellt krig, och då är det ett rakt budskap som ska säljas. Och det som Ryssland då för fram är så icke trovärdigt att det blir genomskinligt. Deras mål är att vi ska tro på deras narrativ, och så har det inte varit tidigare, tidigare har de som sagt varit ute efter att så split och varit framgångsrika på det. Ukraina har en bra berättelse, en trovärdig. Ryssland har mött motstånd för första gången på länge i desinformationskriget, säger Mattias Svahn, forskningschef på Egovlab vid Stockholm Universitet.
4. Hur agerar de stora techföretagen i sammanhanget?
– Det är ju många som har infört sanktioner, på olika områden och i olika utsträckning. Men det är svårt att säga vad företagen ska ha för ansvar. Vi har aldrig haft någon som har ägt information på samma sätt som Facebook, Tiktok och Twitter. Det är unikt i mänsklighetens historia och samtidigt vill då alla att deras sida ska komma fram. Samtidigt är det imponerande hur tydligt väldigt stora delar av techbranschen valt att stötta Ukraina. Men samma entusiasm där kan finnas åt andra hållet om vi blir sedda som skurken, säger Marcus Nohlberg.
– Tiktok har i dagarna infört en separat etikett som beskriver att information kommer från statligt ägd media när den publiceras i deras kanaler. Det är en sak de gjort för att sätta fokus på att det förekommer mycket felaktig information, men också en motreaktion mot Rysslands fake news-lag, säger Moa Eriksson Krutrök.
5. Varför är det så svårt att avgöra vad som är sant och falskt?
– Det är svårt att sålla helt enkelt, det finns så mycket information. För flera år sedan var det medias roll att sålla, nu har det blivit upp till var och en, tack vare att information kan spridas så direkt som den gör. Det går inte att göra i det här flödet.
– Det sprids mycket gamla klipp och ljudfiler. Det är lätt att sprida material på nytt. Att man lägger ljud över nya klipp för att skapa en dramatisk effekt, exempelvis. Men det stora är mängden material som finns. Jag skulle inte säga att majoriteten av det som finns är desinformation, plattformarna är inte fulla av fake news, men mängden är ett stort problem. Spridningen av material kan bli stor, och det sker väldigt snabbt, det är väldigt nyckfullt. Och eftersom det sprids så mycket och så snabbt hinner man inte alltid faktakolla innehållet, det sprider sig och får nytt liv, säger Moa Eriksson Krutrök och fortsätter:
– Även när något påpekas vara falskt kan det komma en motreaktion från användarna, att folk tycker ”det här skapar i alla fall en större medvetenhet om det som sker i Ukraina”. Det är något som jag inte sett förekomma tidigare i den utsträckningen vi ser nu.