Målet med sanktionerna mot Ryssland är förstås att stoppa kriget. För att uppnå det hoppas Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) att den försämrade ekonomin ska leda till att den ryska befolkningen inser vad som pågår i Ukraina.
Fruktansvärt och grymt.
Så beskriver utrikesminister Ann Linde rapporterna från marken i Ukraina. Innan kriget bröt ut på nytt i februari besökte Linde kontaktlinjerna i flera av de ukrainska städer som nu är värst drabbade av Rysslands invasion.
– Att se hur man bombar sönder Mariupol till grus och ger sig på civila, inte drar sig för att bomba BB-avdelningar med mammor som ligger och ska föda barn… Det är fullständigt fruktansvärt.
Ett fjärde sanktionspaket som bland annat förbjuder försäljning av lyxvaror som finvin, konst och diamanter till Ryssland, nekar oligarker med nära relation till president Vladimir Putin visum till EU och fryser deras tillgångar, förbjuder import av ryska stålprodukter och även hindrar nya investeringar i ryska energisektorn har därför klubbats under måndagen.
– De sanktioner som infördes väldigt snabbt, och nu fortsätter, är de största som någonsin gjorts från EU:s håll, säger Linde.
”Definitivt börjat bita”
Enligt utrikesministern, som pratat med sin ukrainske kollega Dmytro Kuleba i veckan, finns det numer en större villighet till samtal från ryska sidan.
– Det beror förmodligen på kombinationen av det väldigt starka motståndet som ukrainarna visat, med stöd av EU och enskilda medlemsländer, och på sanktionerna. De har definitivt börjat bita.
Det senaste sanktionspaketet riktar sig mot den ryska eliten. Men den sargade ryska ekonomin drabbar också befolkningen hårt. En självklar konsekvens, enligt Linde.
– Vi skärper sanktionerna dels för att sätta press på den ryska regimen, och dels för att befolkningen i Ryssland ska märka att den propaganda som finns, som säger att det inte förekommer något krig, inte stämmer. Det är därför EU tagit det här steget, säger hon.
Hela tiden medvetna
Försvarsminister Peter Hultqvist fortsätter titta på om Sverige kan göra mer för att stötta Ukraina, säger Ann Linde när frågan om huruvida Sverige kan komma att skicka mer vapen tas upp.
– Men det viktigaste nu är att de fem miljarder som EU avsatt till vapeninköp kommer in i Ukraina och kan användas till motståndet.
TT: Hur orolig är du för att Sverige ska dras in i en direkt konflikt med Ryssland?
– Som det ser ut just nu finns inget direkt militärt hot. Däremot har spänningen naturligtvis ökat, och Ryssland uttalar ju hot mot länder som skickar vapen. Vi gör beredskapsanpassningar i försvaret och är hela tiden medvetna om den ökade spänningen, säger Ann Linde.