Hem Blogg Sida 467

Allians-styrd region inför avgift på tidigare gratis cancervård

0

Från och med årsskiftet inför det Allians-styrda Region Skåne en ny avgift på flera olika cancerbehandlingar.

Regionfullmäktige i Skåne kommer vid årsskiftet att införa en ny avgift på flera olika typer av cancervård. Ett flertal vårdinsatser, däribland strålbehandling, var tidigare helt avgiftsfria.

Från årsskiftet kommer cancersjuka att behöva betala 200 kronor per behandling. Det rapporterar Sydsvenskan.

Regionrådet Gilbert Tribo (L) menar att det handlar om rättvisa och att det är en viktig princip att all cancervård behandlas lika.

Kritiserade förändringar

Förändringarna drevs igenom av den politiska majoriteten i regionen, som består av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet motsatte sig höjningarna.

Oppositionen underkänner argumentet att införandet av avgifter för cancersjuka skulle handla om någon form av rättvisa eller likabehandling.

– Om man inte har några avgifter alls så når man också likvärdighet för hela Skåne. De som drabbats av cancer har nog med bekymmer ändå, säger regionrådet Anna-Lena Hogerud (S) till Sydsvenskan.

Minskade avgifter röstades ned

S, MP och V fick heller inte gehör för sitt förslag att sänka kostnaden för ett besök på akuten från 400 kronor till 300 kronor. Argumentet för en sänkt avgift för akutsjukvård är att fler då skulle ha råd och möjlighet att söka vård när de behöver den. Med en sen högre avgift är det många som utestängs från sjukvården.

Det återstår att se hur försämringen av villkoren för cancersjuka kommer att se ut i praktiken. Den stora majoriteten av cancersjuka kommer att nå upp till högkostnadsskyddet på 1 150 kronor relativt snabbt.

Det står dock klart att man från den politiska majoritetens sida i Region Skåne inte är främmande för att införa avgifter ens för de som är allra sjukast.

Ulf Kristerssons besked: ”Uteslutet” att ha regering med SD

0

Om Ulf Kristersson blir statsminister kommer inte Sverigedemokraterna att få sitta i regering. Det meddelar M-ledaren i en intervju med Aftonbladet.

Moderaternas Ulf Kristersson ser sig själv som en trovärdig statsministerkandidat, och hoppas att högergrupperingen kommer att bli större än Magdalena Anderssons underlag i september nästa år.

Men trots att Kristersson kommer att vara beroende av Sverigedemokraternas stöd, och trots att SD nästan är lika stora som Moderaterna i flera mätningar, så kommer Kristersson inte att släppa in Jimmie Åkesson i en regering.

– Nej. Det är faktiskt helt uteslutet, säger Kristersson i en intervju med Aftonbladet, och fortsätter:

– Ska man kunna samarbeta i en regering måste man ha dokumenterad erfarenhet för att kunna samarbeta väl. SD har inte det, det finns ingen som har samarbetat med dem. Man måste bygga upp ett förtroendekapital för att kunna göra det.

Dubbla budskap

Sverigedemokraterna själva har varit otydliga i regeringsfrågan, men Åkesson själv sa så sent som i september i år att han vill bli justitieminister i en intervju med SvD. Något som Kristersson alltså nu säger nej till.

I Aftonbladet-artikeln säger pratar Kristersson om att ”förtroendekapitalet” är för lågt för ett SD-samarbete. Något som kanske också kan få en och annan att höja på ögonbrynen, med tanke på Svenska Dagbladets intervju med SD-toppen Henrik Vinge för bara tre veckor sedan.

– Vi har lärt känna varandra och förstår varandra bättre. Relationerna förstärks och fördjupas, sa Vinge till Svenskan då, i en intervju där han sa att SD förbereder sig för att sitta i regering.

Inte helt glasklart med andra ord.

Oljelobbyn dominerar klimatmötet

0

På klimattoppmötet COP26 i Glasgow är representanter från olje- och gasindustrin tillsammans en större delegation än de åtta länder som drabbats hårdast av klimatkrisen.

Klimattoppmötet COP26 i Glasgow går mot sitt slut och mycket talar för att de åtgärder som presenteras inte kommer leda till att världen uppnår de globala klimatmålen.

Den svenska delegationen leds av miljöminister Per Bolund (MP), som tidigt på fredagen inte vill lova att ett nytt avtal kommer bli klart under toppmötets sista dag.

Ett problem är att oljenationer som Saudiarabien vänder sig emot att man omnämner olja och andra fossila bränslen som pådrivare av klimatförändringar. Att helt ta bort omnämnandet av fossila bränslen riskerar att göra ett avtal helt tandlöst. Men oljeländerna står långt ifrån ensamma i sin ringhörna.

På toppmötet finns över 500 deltagare som är lobbyister från gas- och oljeindustrin. Det rapporterar bland annat CNN.

Klimataktivisten Greta Thunberg är starkt kritiskt till den stora närvaron av oljeindustrin på klimatmötet. På Twitter skriver hon att hon inte är bekväm med att låta ”några av världens största skurkar ha inflytande över världens öde”.

Lobbyisterna från gas-och oljeindustrin är fler än någon delegation från ett enskilt land, rapporterar CNN. Det är även fler än om man slår ihop de åtta länder som drabbats hårdast av klimatkrisen de senaste 20 åren; Puerto Rico, Haiti, Filippinerna, Mozambique, Bahamas, Pakistan, Bangladesh och Myanmar. De 503 lobbyisterna representerar ett hundratal bolag med verksamhet inom fossila bränslen.

FN har inte bjudit in några officiella delegationer från gas- och oljeföretagen, men man har inte kunnat styra vilka personer länderna väljer att bjuda in. Bland annat Brasilien, Kanada och Ryssland har med olje-lobbyister i sina delegationer.

Att industrier som så tydligt driver på klimatförändringar ska finnas representerade vid ett toppmöte där man arbetar för att bromsa klimatkrisen är långt ifrån självklart. Det finns exempel där hela branscher, exempelvis tobaksindustrin, har utestängts från liknande toppmöten.

FN:s generalsekreterare António Guterres har tidigare menat att 1,5-gradersmålet, som är en del i Parisavtalet, är nära att falla samman. Hoppet stod till att mötet i Glasgow skulle nå fram till ett nytt, starkare avtal men i elfte timmen är det fortfarande tveksamt om det kommer att bli färdigt. Guterres varnar även för att alla insatser för att minska utsläppen blir meningslösa om gas- och oljeindustrin samtidigt får mångmiljardbelopp i subventioner.