Minst en halv miljon människor i Sverige lever i fattigdom – och hos Stadsmissionens julklappsbutiker är trycket rekordstort inför julen.
– De som tidigare kanske hade någon slags marginal har ingen marginal kvar, säger Anna Toll vid Stockholms Stadsmission.
Det ser ut som en helt vanlig liten leksaksaffär i Stadsmissionens lokaler mitt i Stockholm. I hyllorna står rader av Lego, dockor, gosedjur, bilar, spel och pussel.
I grådasket utanför har det bildats en liten kö. Sedan man öppnade vid lucia har det varit full fart och så lär det vara hela vägen fram till jul.
– Vi ser att trycket är högt på våra sociala verksamheter där vi möter barnfamiljer. Så kan man ju räkna ut att trycket kommer vara högt ända in i kaklet, säger Anna Toll, som är biträdande direktor för Stockholms Stadsmission.
”Aldrig sett förut”
Julklapparna doneras av både privatpersoner och företag. De ska vara oinslagna och helt nya. Poängen är att barnen ska få något nytt och oanvänt, som de själv kanske har önskat och som de kan berätta om för sina klasskompisar.
För de som är lite äldre är presentkort hett eftertraktade, berättar Anna Toll. Att för en gångs själv få välja ut något är värdefullt för tonåringar i utsatta familjer.
Här i Stockholmsbutiken delar de ut 12 000 julklappar till totalt 5 000 barn i år. I hela Sverige räknar de med minst 20 000 presenter.
– Så här stor efterfrågan har vi aldrig sett förut. Vi ser också mer behov av basvaror, som hygienartiklar och vinterjackor, säger Jonas Wihlstrand generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.
– Jag har jobbat på Stadsmissionen i nästan 30 år. På 90-talet var jag med om något liknande, men inte riktigt på samma sätt som nu.
”Måste prata om”
Man kan mäta fattigdom på flera olika sätt, men vilket man än väljer så kommer man fram till ungefär samma sak: fattigdomen ökar i Sverige.
– När vi har mer än en halv miljon människor som inte har råd med näringsriktig mat och när tillgängligheten till de allmänna försäkringssystemen är allt sämre. Då menar jag på att vi har något slags strukturellt problem som vi måste prata om, säger Jonas Wihlstrand.
Samtidigt minskar antalet svenskar som beviljas ekonomiskt bistånd och det rejält. Organisationer som Stadsmissionerna och Röda korset tar ett allt större ansvar – både med direkt hjälp, som med mat och julklappar, men också med till exempel stöd i kontakt med myndigheter.
– Vi älskar ju givetvis att hjälpa, det är ju därför vi jobbar med det här. Men vi har ju börjat visa röd flagg. Det kanske inte är meningen i varje fall att civilsamhället ska göra de här stora insatserna, säger Wihlstrand.
Fakta: Fattigdomen i Sverige
Enligt SCB lever över en halv miljon människor i Sverige i materiell och social fattigdom. Med detta menas till exempel att man inte har råd att ha det tillräckligt varmt i hemma, inte kan betala oförutsedda utgifter eller inte har råd att äta kött, kyckling, fisk eller vegetariskt alternativ varannan dag.
Skillnaden är stor mellan inrikes och utrikes födda. Ensamstående mammor är också överrepresenterade.
Mellan 2021 och 2023 ökade andelen fattiga invånare med två procentenheter, eller omkring 200 000 personer.
Sverige har den näst lägsta andelen fattiga invånare i EU. Samtidigt ökar den svenska fattigdomen mer än EU-snittet.
Trots det minskar andelen biståndsmottagare i svenska befolkningen – med över 30 procent mellan 2020 och 2023, enligt Stadsmissionens sammanställning.