Det byggs för lite i Sverige. Antalet konkurser i branschen ökar kraftigt, och arbetslösheten bland byggnadsarbetare stiger.

Enligt analysföretaget Dun & Bradstreet riskerar över 1 400 byggföretag att gå i konkurs under 2024, vilket motsvarar nästan 2 % av alla företag inom sektorn.

Ett av de beslut som lyfts fram som bidragande orsak är att investeringsstödet för byggande av hyresrätter och studentbostäder med lägre hyresnivå har tagits bort.

Stödet, som infördes för att stimulera byggandet av bostäder med lägre hyror, avvecklades i samband med att den nya regeringen tillträdde. Kritiker menar att detta har minskat byggtakten och lett till färre projekt.

2023, alltså året efter att Ulf Kristerssons regering med stöd av Sverigedemokraterna tillträdde, halverades byggandet av bostäder, enligt Byggföretagen.

Under 2022 påbörjades drygt 55 000 nya husbyggen i Sverige, men 2023, när regeringen avskaffat investeringsstödet, sjönk siffran till runt 28 000 – alltså en halvering.

Fackförbundet Byggnads har uttryckt oro över utvecklingen och påpekar att den kan leda till ett tapp av kompetens inom branschen. En liknande situation inträffade efter 90-talskrisen, då många byggnadsarbetare lämnade sektorn och inte återvände.

– Krisen i byggbranschen fortsätter och vi får inga signaler om att man vill få fart på bostadsbyggandet. Det är under all kritik. Vill regeringen få någonting byggt i framtiden kan man inte glömma de som faktiskt ska göra jobbet, sa Lars Hildingsson, tf förbundsordförande Byggnads, i ett uttalande i höstas.

Samtidigt ökar varslen om uppsägningar. Många företag vittnar om att minskad efterfrågan på nya byggprojekt gör att det är svårt att hålla verksamheten igång. Detta har fått konsekvenser både för anställda och för bostadsmarknaden, där byggandet av nya hyresrätter och studentbostäder har minskat.

Så sent som den 8 januari kom ytterligare ett hårt slag för byggbranschen när byggjätten Serneke ansökte om konkurs.

I regeringens budget för 2025 finns inga större satsningar på byggsektorn.