Efter årsskiftet kommer de med en månadsinkomst på 50 000 kronor i månaden få tusen kronor mer i lönekuvertet. Allra mest kommer de med en inkomst på 70 000 kronor att tjäna.
Elisabeth Svantessons första budget som finansminister har blivit kraftigt kritiserad. Bland annat för att regeringen helt tappar bollen i klimatarbetet och att kommunerna utsätts för en riktig svältkur.
Från höger kritiserades budgeten istället för att inte driva tillräckligt mycket högerpolitik och bland det mest kritiserade vara att det inte blir några skattesänkningar på arbete.
Men regeringen kommer trots allt se till att rika får mer pengar i plånboken, och de gör det genom att inte göra något alls.
Från och med årsskiftet kommer den som tjänar omkring 50 000 kronor i månaden få en skattesänkning på 1 000 kronor i månaden. De som tjänar 70 000 i månaden kommer få se en skattesänkning på 1 400 kronor. Det visar beräkningar som Swedbank gjort för Dagens Industri.
Så hur blir det då för de med lägre löner? Ingenting alls, visar det sig. De som tjänar under 30 000 i månaden kommer inte se en enda krona i förändring.
Sker automatiskt
Orsaken till de kraftiga skattesänkningarna för de rikaste är inte politiska beslut. Istället handlar det om automatiska uppräkningar som sker varje år.
En hel del av statens utgifter och inkomster, som exempelvis försörjningsstöd och olika skattesatser, anpassas efter rådande inflationsläge varje januari. Eftersom vi nu har den högsta inflationen på flera decennier kommer skillnaderna bli extra tydliga.
Störst effekt har höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt, alltså från vilken inkomst man ska betala en högre skatt. Enligt Swedbanks beräkningar kommer den gränsen höjas med 5 000 kronor – från ungefär 46 200 kronor till 51 200 kronor.
I och med höjningen av brytpunkten skyddas de hushåll som har det bäst i någon mån från inflationens verkningar.
Men inflation och stigande priser på bland annat el och mat kommer självklart att drabba alla, oavsett lön. De med de minsta ekonomiska marginalerna får kämpa hårdast med att få ekonomin att gå ihop, men de kommer inte att få någon automatisk kompensation.
Kritik från Socialdemokraterna
Bara för att vi talar om automatiska uppräkningar betyder det inte att de av nödvändighet måste genomföras på det sättet. Om regeringen ville driva en rättvis ekonomisk politik skulle man kunna göra politiska ändringar så att höginkomsttagare inte får en ännu större del av kakan.
Elisabeth Svantesson menar dock att det inte är ett aktivt beslut och att obalansen därför inte är något som regeringen ska lastas för.
Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson för S, kallar beslutet för “magstarkt” och vill se förändringar:
– Det är inte riktigt rimligt att de högavlönade blir fullt ut inflationsskyddade, medan andra grupper ska visa stor återhållsamhet, säger han till Dagens Industri.