På torsdag röstar riksdagen om att avskaffa mängdrabatten. Lagrådet har avstyrkt regeringens straffreform i sin helhet, Kriminalvården saknar tusentals fängelseplatser och propositionen innehåller inget datum för när lagen ska börja gälla. Här är hela förloppet.
Mängdrabatt är vardagsordet för principen att den som döms för flera brott samtidigt inte får ett straff som motsvarar summan av de enskilda brotten. Den som begår tio stölder får alltså kortare tid än tio gånger straffet för en stöld. Regeringen och Sverigedemokraterna vill ta bort rabatten och i stället lägga straffvärdena ovanpå varandra.
Lagrådets sågning
Redan i mars kom den tyngsta invändningen. Lagrådet avstyrkte regeringens straffrättsreform i sin helhet och konstaterade att beredningen inte uppfyllde grundlagens krav, rapporterade Dagens Juridik. Enligt yttrandet hade både utredningen och remissinstanserna fått för kort tid, och de många parallella lagförslagen gjorde konsekvenserna närmast omöjliga att överblicka.
”Förslagen brister så mycket i kvalitet att de inte har förutsättningar att bli ny lag”, skrev Lagrådet.
Publikt noterar dessutom att Lagrådet saknade underlag för regeringens egen premiss, alltså att strängare straff faktiskt minskar brottsligheten. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) avvisade beskrivningen och menade i TT att frågorna debatterats i många år och beretts i en gedigen utredning.
Propositionen utan datum
Den 30 juni lade regeringen fram andra delen av reformen.
Utöver slopad mängdrabatt innehåller propositionen ett system med villkorligt fängelse och ett avskaffande av de så kallade billighetsskälen, alltså strafflindring med hänsyn till exempelvis ålder och hälsa.
Något ikraftträdandedatum finns inte i texten. Regeringen ber i stället riksdagen om mandat att låta en kommande regering avgöra saken, skriver SVT, som också konstaterar att Lagrådet och flera myndigheter riktat kritik även mot denna del för otillräcklig analys och beredning. I samma rapportering kan Strömmer inte svara på när skärpningen blir verklighet.
Årtalet som blev stridsfråga
I propositionen står att Kriminalvården bedömer att myndigheten inte har plats för alla nya och längre sittande dömda förrän tidigast 2040. Siffran kommer alltså ur regeringens eget dokument.
I TV4:s genomgång kallar Strömmer oppositionens användning av årtalet för desinformation, med argumentet att 2040 avser när samtliga straffskärpningar fått full effekt i systemet snarare än när mängdrabatten kan slopas. Hans egen inriktning är nästa mandatperiod, alltså senast 2030, till en kostnad han uppger till mellan tre och sju miljarder kronor.
Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten bekräftar behovets omfattning. Enligt TT handlar det om flera tusen platser, och myndigheten väntas få ett regeringsuppdrag om att öka utbyggnadstakten.
– Jag välkomnar att ikraftträdandet kan ske under ordnade former så att allt inte sker på en gång, säger han.
Socialdemokraterna: ja till sakfrågan, nej till regeringens förslag
Socialdemokraterna vill också avskaffa mängdrabatten men röstar nej på torsdag, med hänvisning till att lagförslaget saknar både finansiering och ikraftträdande och förutsätter fängelseplatser som inte finns.
Den 7 augusti presenterade rättspolitiska talespersonen Teresa Carvalho partiets egen linje vid en pressträff: rabatten ska slopas för allvarliga brott med sexualbrotten först, maxstraffet för grov kvinnofridskränkning höjs från sex till åtta år, straffskalan för barnpornografibrott ses över och Kriminalvårdens utbyggnad snabbas på.
– Till skillnad från Tidöregeringen vill vi att det ska kunna träda i kraft så snabbt som möjligt och då måste det göras på ett ordnat sätt, säger hon till TT, enligt GP.
Magdalena Andersson har i Aftonbladet kallat Ulf Kristerssons löfte om att slopa rabatten ett tecken på desperation från Moderaterna.
Med andra ord är Socialdemokraterna och regeringen överens om att straffrabatten ska bort – konflikten handlar om hur det ska gå till och när.
Ordkriget
Tonläget har varit ovanligt hårt. Moderata företrädare har hävdat att Socialdemokraterna vill ha rabatt på våldtäkter och förnedringsrån, en formulering Strömmer ställt sig bakom och som Carvalho kallat en ohederlig desinformationskampanj, enligt Dagens Juridik.
Carvalho uppger i TV4 att Strömmer i måndags medgav att det krävs ett helt nytt lagförslag om mängdrabatten ska brytas ut ur reformen och behandlas separat, något han samtidigt öppnat för. Hon liknar hanteringen vid en fars och invänder att Moderaterna presenterat egna kalkyler som inte finns i den proposition riksdagen faktiskt ska ta ställning till.
Torsdagens omröstning avgörs på marginalen
De fyra rödgröna partierna röstar nej till propositionen som helhet. Utgången hänger därmed på ett fåtal röster, och samtliga ledamöter från regeringspartierna, SD och de vildar som stödjer Tidösamarbetet behöver vara på plats.