Just nu väljer många att bojkotta amerikanska varor. Men hur gör man för att navigera bland alla produkter från USA? Uppdaterad oktober 2026.
Bojkottrörelsen mot amerikanska varor som tog fart våren 2025 har inte avtagit. Krig, Trumps tullar mot EU och den fortsatt konfrontativa linjen mot europeiska allierade har förstärkt viljan att välja europeiskt.
I en Novusmätning i januari 2026 svarade 83 procent av svenskarna att de väljer bort amerikanska produkter, rapporterar TV4. Motsvarande siffra i februari året innan var 78 procent. Novus vd Torbjörn Sjöström konstaterar att förtroendet för USA vacklar och att amerikanska företag påverkas av det tappet.
Hur många som verkligen ändrat sina inköp är svårare att mäta. När Verian frågade för SVT:s räkning i mars 2025 uppgav 29 procent att de aktivt avstått från amerikanska varor den senaste månaden – tio procent från allt amerikanskt, nitton procent från vissa varor. Ytterligare fyra av tio övervägde att göra det. Skillnaderna mellan väljargrupperna var tydliga: fyra av tio vänsterpartister och drygt en tredjedel av socialdemokraterna hade bojkottat, mot knappt en fjärdedel av sverigedemokraterna.
Forskning från Lunds universitet visar att det framför allt är läsk, snabbmat, godis och hygienprodukter som konsumenterna har lättast att hitta alternativ till. Svårast är betaltjänsterna: 75 procent använder Visa eller Mastercard, men bara 15 procent ser ett realistiskt alternativ. Marknadsföringsprofessorn Johan Anselmsson, som lett studien, sammanfattar hindret kort.
– Vanor är svåra att bryta, och vissa marknader domineras av amerikanska aktörer, säger han till Lunds universitet.
Mat och dryck
| Amerikanskt | Europeiskt alternativ |
|---|---|
| Coca-Cola | Trocadero (Spendrups, Sverige) |
| Pepsi | Vimto (Nichols plc, Storbritannien) |
| Dr Pepper | Portello (Sverige) |
| Mountain Dew | Zingo (Carlsberg, Danmark) |
| 7UP | Fruktsoda (Carlsberg, Danmark) |
| Gatorade | Vitamin Well (svenskt, brittiska ägare) |
| Monster Energy | Nocco (Vitamin Well, Sverige) |
| Starbucks kaffe | Zoégas (Nestlé, Schweiz) |
| Heinz ketchup | Felix ketchup (Orkla, Sverige) |
| Kraft Mac & Cheese | Felix Stuvade Makaroner (Orkla, Sverige) |
| Philadelphia färskost | Buko färskost (Arla, Danmark) |
| Skippy jordnötssmör | Green Choice jordnötssmör (Danmark) |
| Campbell’s soppor | Felix soppor (Orkla, Sverige) |
| Jell-O gelatin | Ekströms gelé (Orkla, Sverige) |
Godis, chips och flingor
| Amerikanskt | Europeiskt alternativ |
|---|---|
| Pringles | Estrella chips (Intersnack, Tyskland) |
| Doritos | OLW Nacho Chips (Orkla, Sverige) |
| Lay’s chips | Estrella chips (Intersnack, Tyskland) |
| Cheez Doodles | OLW Ostbågar (Orkla, Sverige) |
| Oreo | Ballerina (Göteborgs Kex/Orkla, Sverige) |
| M&M’s | Smarties (Nestlé, Schweiz) |
| Snickers | Tony’s Chocolonely (Nederländerna) |
| Twix | Kexchoklad (Cloetta, Sverige) |
| Reese’s | Plopp Jordnöt (Cloetta, Sverige) |
| Hershey’s | Fazer choklad (Finland) |
| Kellogg’s Corn Flakes | AXA Frasiga Flakes (Lantmännen, Sverige) |
| Cheerios | AXA frukostflingor (Lantmännen, Sverige) |
| Lucky Charms | Start Frukostflingor (Lantmännen, Sverige) |
| Pop-Tarts | Brago kex (Göteborgs Kex/Orkla, Sverige) |
| Ritz kex | Wasa knäckebröd (Barilla, Italien) |
Glass
| Amerikanskt | Europeiskt alternativ |
|---|---|
| Ben & Jerry’s | Triumf Glass (Sverige) |
| Häagen-Dazs | Sia Glass (Sverige) |
Hygien och skönhet
| Amerikanskt | Europeiskt alternativ |
|---|---|
| Pampers | Libero (Essity, Sverige) |
| Colgate tandkräm | Zendium (Unilever, Storbritannien) |
| Gillette rakhyvlar | BIC (Frankrike) |
| Head & Shoulders | Neutral (Unilever, Storbritannien) |
| Old Spice deodorant | Rexona (Unilever, Storbritannien) |
Öl
| Amerikanskt | Europeiskt alternativ |
|---|---|
| Budweiser | Pripps Blå (Carlsberg, Danmark) |
Snabbmat
| Amerikanskt | Europeiskt alternativ |
|---|---|
| McDonald’s | MAX Hamburgare (Sverige) |
| Burger King | Sibylla (Orkla, Sverige) |
| Starbucks | Espresso House (Sverige) |
| Subway | Linas Matlåda eller lokala bagerier |
| KFC | Lokala restauranger |
Teknik – svårare att byta
Amerikanska teknikjättar är svårast att bojkotta. Enligt Lunds universitet använder 75 procent av svenskarna Visa eller Mastercard, men bara 15 procent ser realistiska alternativ. Apple och Google dominerar mobilmarknaden.
| Amerikanskt | Möjligt alternativ |
|---|---|
| iPhone | Samsung (Sydkorea) eller Fairphone (Nederländerna) |
| Google Sök | Ecosia (Tyskland) eller Qwant (Frankrike) |
| Gmail | Proton Mail (Schweiz) |
| Windows | Linux (öppen källkod) |
| Microsoft Office | LibreOffice (öppen källkod, Tyskland) |
| Amazon shopping | Lokala nätbutiker, CDON (Sverige) |
| Uber | Bolt (Estland) |
| Netflix | SVT Play, Viaplay (Sverige/Norden) |
| Spotify (svenskgrundat, men USA-noterat) | Deezer (Frankrike) |
Ser europeiskt ut – ägs från USA
Den vanligaste fällan är att byta ett amerikanskt varumärke mot ett som bara ser europeiskt ut. Tumregeln är att titta på vem som äger varumärket, inte var produkten tillverkas eller vilket språk det står på förpackningen.
| Varumärke | Uppfattas som | Verklig ägare |
|---|---|---|
| Celsius | Svenskt | Celsius Holdings, Florida (Nasdaq) |
| Kvikk Lunsj | Norskt | Mondelez International, USA |
| TUC och LU | Franskt | Mondelez International, USA |
| Weetabix | Brittiskt | Post Holdings, USA |
| Wilkinson Sword | Tyskt | Edgewell Personal Care, USA |
| Tidal | Norskt | Block Inc, USA |
Går bojkotten att märka?
Bojkottrörelsen har fått konsekvenser. Försäljningen av amerikansk öl på Systembolaget föll med ytterligare 13 procent under 2025 och landade på knappt 1,5 miljoner liter – den lägsta nivån på tjugo år och ett tapp på 75 procent från toppåret 2016. Amerikanskt vin minskade med 19 procent. Nedgången var brantast mot slutet av året, med minus 28 procent under fjärde kvartalet, enligt Beernews genomgång.
Systembolaget självt vill inte skriva nedgången på bojkottens konto. Inköpschefen för amerikansk öl pekar i stället på färre lanseringar och fler restnoteringar. Forskarna i Lund konstaterar för sin del att vanor är svåra att bryta och att bojkottens långsiktiga effekt beror på hur många som faktiskt håller i det.
Artikeln publicerades ursprungligen i mars 2025 och uppdaterades senast i oktober 2026.